Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Po Tidholm: Den samiska frågan handlar om Norrland

Samefrågorna bollades som en het potatis mellan departementen under den nya regeringens första veckor men har nu till slut landat hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och inte hos minister Sven-Erik Bucht, som i sin tur snart tar med sig sina landsbygdsfrågor och ansluter till näringsdepartementet.

Annons

Den svenska statens hållning till samerna är en minst sagt svajig historia, och har så alltid varit.

Och just detta - att man omväxlande betraktar samepolitiken som en fråga om kultur och demokrati och omväxlande ett näringspolitiskt område – går igen i historien.

Till en början sågs samerna som en alldeles utmärkt resurs. Pälshandeln med samerna var lönsam och viktig för kronan, och när Erik XIV ärvde tronen år 1561 lät han frakta ned samer och renar till sin kröning. Han vill visa att han regerade över en stor och diversifierad nation med exotiska inslag.

I takt med att kolonisationen av Norrland avancerade blev dock relationen allt mer spänd.

Staten delade ut samiskt skatteland till nybyggare och gav 1860 både privatpersoner och skogsbolag rätt att avverka skog till försäljning i samiskt renbetesland.

Och sedan blev allt bara värre; staten inrättade ett rasbiologiskt institut som klassade samerna som mindre intelligenta och politiken tog i sin tur fasta på detta.

1916 gör en kungörelse gällande att alla lappbarn ska bo i kåtor för att hindra dem att fördärvas av civilisationen. Tanken var att bevara samerna som ett exotiskt men oförargligt inslag i det svenska nationsbygget.

Ungefär tio år senare kommer den olyckliga lagstiftning – som fortfarande gäller – som gör gällande att en same är lika med en renskötare och att endast den som är medlem i en sameby får del av de samiska rättigheterna till mark, jakt och fiske. Övriga hamnar i diasporan.

Samefrågan handlar förstås om kultur och demokrati, men också i allra högsta grad om näringspolitik.

Dels för att många av oförätterna handlat om vattendomar, jakträtt och ägandefrågor. Men särskilt idag när den svenska gruvpolitiken hotar att ytterligare inskränka samernas rättigheter.

Eftersom jag vet var Bucht står i den frågan är jag glad över att han inte äger frågan, men den samiska frågan måste avgöras på bred politisk front och inte behandlas som om den endast handlar kultur, medbestämmande och identitet.

Den samiska frågan är i allra högsta grad knuten till frågan om vad vi vill med Norrland.

Ska landsändan vara en råvaruhamn för utländska exploateringar, eller ett land som är till för norrlänningar, oavsett om vi är samer eller ej?

Po Tidholm är journalist och författare till boken Norrland. I dagarna kommer den i pocket, med över hundra nya sidor text.