Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pojkar tål att höra om våldtäkt

Annons

Våldtäkterna debatteras.

Och med all rätt.

För oavsett om de ökar eller minskar så är en våldtäkt är en våldtäkt för mycket. 

Nollvision har diskuterats i olika sammanhang och det är helt orealistiskt enligt vissa, men i så fall lika orealistiskt som nollvision inom trafiken och det har vi haft som mål sen 1997.

Så hur ska vi göra?

När halva befolkningen alltid känner obehag när de passerar vissa, avskilda delar av staden till fots?

Eller känner att de måste prata i mobiltelefon när de parkerar bilen sent om kvällen?

Ska vi börja diskutera problemen i skolan? 

Tidigare än nu? 

Möjligen är det så. Framför allt unga pojkar borde kanske utsättas för detaljerad information om våldtäktens mekanismer redan i lågstadieåldern. Devisen "Ett nej är ett nej" borde egentligen sitta uppnålad ovanför svarta tavlan redan i första klass.

Brutalt kan tyckas.

Man kan lära sig matematiska formler och stavningsregler redan i sjuårsåldern utan att förstå dem. Så varför inte lära sig ett nej-är-ett-nej-mantra?

Så att det sitter som en spik i huvudet på alla män från början.

Vi som gick i skolan på 80-talet minns hur effektiv HIV-informationen var när den kom och den utsattes  många för innan de ens utvecklat en egen sexualitet. Men den gick in. Skräcken för HTLV3 fanns där i bakhuvudet när man skulle till första gången.

Det blev en nästan Pavlovsk reaktion.

Och en Pavlovsk reaktion är vad som borde utlösas hos alla män om de hamnar i en sexuellt laddad situation där det föreligger tvivel om alla är överens om vad som ska ske; en reaktion som får honom att resa sig och gå innan han förstör en annan människas liv för alltid.

De som föreslår radikala åtgärder för att minska antalet våldtäkter får ofta fina sig att kallas feministtalibaner. 

Och vi män hatar att behöva inse att våldtäkterna är ett kollektivt problem.

JAG skulle aldrig våldta, varför ska JAG ha dåligt samvete??

Men likväl som alla kvinnor är någons dotter så är alla män någons son.

Och pappor (och mammor) borde givetvis tjata lika mycket på sina söner om att de inte, under några omständigheter, får förgripa sig på en människa sexuellt som mammor (och pappor) tjatar på sina döttrar att de ska akta sig.

Det får små tjejer höra redan tidigt: akta dig! Gå inte på mörka gator! Gör inte si, gör inte så!

Att däremot tjata på små pojkar om att de inte ska våldta kan säkert låta - just brutalt - i vissas öron. 

Ska inte barn få vara barn?

Jo, givetvis.

Men vi använder dubbla måttstockar för tjejer och killar när det gäller det här.

Tjejer tål att höra obehagliga sanningar redan när de är små.

Pojkar däremot... äh, låt dom spela hockey eller banka på gitarren.

Dom är ju bara barn.