Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Räddningstjänsten kan bli mer jämställd

Snart är sju av länets kommuner medlemmar i Jämtlands Räddningstjänstförbund och överlåter till förbundet att driva den verksamhet som är kopplad till räddnings­insatser och förebyggande arbete. Kommunerna som gått med i förbundet har haft en positiv utveckling inom alla områden av räddningstjänsten, inte minst utrustnings- och utbildningsmässigt.

Men på ett område har vi misslyckats, nämligen det som handlar om jämställdhet och mångfald. Trots att räddningstjänsten i Jämtland har cirka 8 procent kvinnor anställda (bättre än i många andra län) är vi alldeles för långt efter andra sektorer. Därför vill vi föra in de jämställdhets- och mångfaldsperspektiv i räddningstjänsten, som är självklara i många andra politiskt styrda organisationer.

Många kanske ställer sig frågan – är detta viktigt? Kan inte räddningstjänsten få vara den sista "ojämställda bastionen" i samhället? Nja, problemet är större än bara skillnaden i antalet kvinnor och män.

Vi förtroendevalda har att se till att de aktuella lagarna på området följs genom att alla människor i länet ska ha ett likvärdigt skydd mot olyckor. Bemanningen är därför en ytterst viktig del i räddningstjänsten.

I förbundet finns en heltidsstyrka placerad i Östersund och på de andra orterna finns det deltidsstyrkor. Problemet som räddningstjänsten i länet, liksom övriga delar av landet, brottas med är svårigheten att rekrytera deltidspersonal. Även om viljan ofta finns kan det vara svårt för många att exempelvis kombinera arbetspendling med ett jourarbete på deltid.

Men om räddningstjänsten vidgar rekryteringsvyerna kanske detta kan lösas! Faktum är att i all räddningstjänst är kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund kraftigt underrepresenterade. Varför? Kanske för att man helt enkelt inte marknadsfört räddningstjänsten på ett för dessa grupper attraktivt sätt. Kanske verkar det ouppnåeligt för vissa att överhuvudtaget söka sig till räddningstjänsten?

Ett annat faktum som har betydelse kan vara att många mindre kommuner måste dela på fler tjänster än man gör i nuläget. En kommunalt anställd sjuk- eller undersköterska kanske också kan vara räddningstjänstpersonal, antingen genom fullvärdig extra utbildning eller genom specialutbildning som räcker till "mindre" och enklare akuta insatser.

Den här typen av kommunalt sambruk blir allt vanligare och det är inte sällan räddningstjänsten som får agera initiativtagare.

Ansvaret ligger hos oss politiker att tänka otraditionellt och därmed bidra till att lösa många av de problem som landsbygdskommuner sliter med.

Vi ser att räddningstjänsten kan vara en stor och bidragande del i initiativ för utveckling och möjligheten att bo kvar på landsbygden. Målsättningen är trygghet för alla och på köpet får vi mångfald inom räddningstjänsten och effektivt utnyttjade kommunala tjänster.

Anders Edvinsson (S)

ordförande Jämtlands Räddningstjänstförbund

Britt Wikman (S)

ledamot Östersunds kommunfullmäktige

Bert Nyman (S)

ersättare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel