Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rätt höja ölskatten

Sverige är fantastiskt. Frågan är om det finns något annat land i världen där finansministern med rätta är övertygad om att det bästa sättet att vinna väljare och vända ett dåligt opinionsläge är att utlova skattehöjningar.

Annons

Nu är nivån på skattetrycket en sak, en annan hur vi tar ut skatter. Att sänka skatten på arbete, som regeringen har gjort, är klokt. Att delvis kompensera detta med höjningar av skatter på till exempel alkohol och tobak är också klokt. Det innebär ju inte bara mer intäkter till statskassan, utan minskar rimligen också belastningen på framtidens sjukvård.

Alkoholskatten höjdes senast vid årsskiftet. Nu vill Anders Borg (M) fortsätta höja dessa skatter. Enligt Borg kan vi räkna med att skatten på öl och vin kommer att höjas med fem procent och att tobaksskatten höjs med tre procent. Någon höjning av skatten på sprit verkar dock inte vara aktuell.

Det är intressant att titta tillbaka på utvecklingen av alkoholskatterna de senaste 12 år. De ställer en del fördomar på huvudet. Under de första åtta åren av socialdemokratiska regeringar var riktningen nedåt. Skatten på vin sänktes efter krav från EU-kommissionen. Den som har gott minne kommer också ihåg att Socialdemokraterna under denna period ville sänka skatten på alkohol kraftigt. År 2004 lanserades ett förslag om att sänka spritskatten med 40 procent. Det stoppades dock då partiet inte fick stöd för förslaget av sina stödpartier i riksdagen.

Inför valet 2006 var inriktningen från Moderaterna fortfarande sänkta alkoholskatter. Men väl i regeringen slog omvandlingen till Nya Moderaterna igenom med full kraft, och Anders Borg slog fast att det ska löna sig att arbeta snarare än att röka och supa.

Under de snart åtta år som alliansen styrt Sverige har ölskatten höjts med över 20 procent, skatten på vin med sju procent och nu från årsskiftet justerades också spritskatten upp med en procent. I dag finns det inget tryck i frågan om sänkta alkoholskatter, vare sig inom politiken eller bland medborgarna.

Inte heller verkar det som om skattehöjningarna lett till att svenskarna strömmar över gränsen efter billig alkohol. Tvärtom visar de undersökningar som görs av svenskarnas inköpsvanor att både den legala införseln av alkohol från andra EU-länder och smugglingen är lägre nu än den var när alliansregeringen tillträdde. En förklaring är naturligtvis att Finland, som sänkte alkoholskatten i början av 2000-talet, på grund av en kraftig ökning av alkoholproblemen valt att höja skatten på alkohol igen. I dag är skatten på vin och öl högre i Finland än i Sverige.

Vi svenskar tror gärna att vi har väldigt höga alkoholskatter, men när det gäller öl och vin är de inte exceptionellt höga. Inom EU är det flera länder som har högre skatt på både öl och vin än vad vi har i Sverige. När det gäller skatten på starksprit har dock Sverige en klar förstaplats inom EU, men i Norge är även spritskatten högre.

Mycket tyder alltså på Anders Borg och regeringen gör rätt bedömning av utrymmet för en höjning av alkoholskatten. Det innebär inte heller någon kraftigt ökning av priset, fem procent på skatten motsvarar 30 öre på en burk öl och en krona på en flaska vin. Men för svensk ekonomi vore det nog klokt om finansministern också kunde lägga förslag på en del skatter som det vore klokt att sänka. Som några av alla de skatter som ännu i alltför hög grad belastar svenskt företagande till exempel.