Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Recension: Kärleksfullt på Tingshuset

Onsdag

Tingssalen

Gamla Tingshuset

Östersund

Annons

Ulrika Bodén Band är aktuella med albumet "Kärlekssånger", en unik samling sånger om kärlek som blandar gamla textfragment och melodier med eget nyskrivet.

Roligt nog är en del på mål, och allt sjungs vackert, tydligt och stensäkert av Bodén. Med sig i bandet har hon just denna kväll Mia Marin på femsträngad fiol, trumpetaren Gustav Hylén, Daniel Fredriksson, luta, och slagverkaren Valter Kinbom. Förutom sången spelar Bodén även härjedalspipa och autoharp.

Alla instrument får plats i ljudbilden, och som grund finns Kinboms svängiga slagverk. I slutet av första akten får Mia Marin skina när hon spelar sin favoritpolska, efter "Glysen". Hon spelar den själv på sin femsträngade fiol, om nu inte publikens stampande i takt ska räknas som ett andra instrument. Riktigt bra.

Ordet "hit" används sällan inom folkmusiken, men "Röda rosor" är en sådan. Och "Tusen löften" – med kinesisk lyrik i texten – berör på ett mer vemodigt sätt. Men det är ibland väl städat, då kan jag sakna råhet.

Förband är duon Herbie, som varit en oerhört flitig liveakt i länet under året. De skapar en sömlös mix av jazz, instrumental visa och folkmusik från hela världen. Som när de i "Thaipaviljongen" väver ihop östasiatiska melodier med Paul Simonskt gitarrplock. Deras musik är som en varm filt i höstrusket.

Ibland blir det på gränsen till för skolat duktigt, men Herbie lyckas ändå fokusera på det viktigaste: känslan och låtarna.

Det var välfyllt i Tingssalen, ungefär 70-80 inlösta fyllde upp de flesta av de uppställda stolarna.

Hela konserten kunde inte ses på grund av pressläggning.