Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringens inbrottsutspel sågas

Alliansledarna vill skapa en ny brottsrubricering - inbrottsstöld - med ett minimistraff på ett år fängelse. "Absurt. Kunskapsfientligt", summerar kriminologprofessorn Jerzy Sarnecki som inte tror på någon effekt alls.(TT)

Annons

Bostadsinbrott rubriceras oftast som grov stöld, och ger i dag fängelse i sex-tio månader, men den som döms första gången slipper ofta fängelse.

Alliansen understryker att "brott ska straffa sig" och att det ska "bli mer kännbart" att bryta sig in i någons hem. Straffet ska inte bara utgå från värdet på det stulna, utan kränkningen som de drabbade upplever är ett brott i sig som måste vägas in i straffet, anser regeringspartierna.

Men förslaget bör gå raka vägen i papperskorgen, enligt Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

– Förslaget är absurt. Kunskapsfientligt, säger Sarnecki, som inte tror att höjda straff för inbrott kommer att leda till fler dömda eller större upprättelse för brottsoffer.

– Det kommer inte att bli längre straff eftersom det är ett brott som nästan ingen åker fast för. Uppklaringsfrekvensen vid inbrott är bara några få procent. Därför är det ett fullständigt absurt förslag.

Han förkastar också tanken på att en höjning av straffet skulle skicka en tydlig signal till polisen att brottet bör prioriteras.

– Det är inte så polisen styrs i Sverige. Polisen får ett uppdrag av statsmakten. Straff används inte som styrmekanism.

Enligt debattartikeln är bostadsinbrott det brott som flest svenskar oroar sig för. De som drabbats känner sig ofta otrygga en lång tid efteråt.

Förra året polisanmäldes omkring 21 000 bostadsinbrott i Sverige, de flesta i villor, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.

Om regeringen vill satsa på att förhindra inbrott borde fokus i stället läggas på effektivisering inom polisen, anser Sarnecki.

– Man måste se till så att brotten utreds.