Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Äntligen skärper EU reglerna för antibiotikaanvändning inom jordbruket

Annons

Antibiotikaresistens är ett stort problem i dagens sjukvård. Och tyvärr lär problemen öka.

Redan i dag beräknas omkring 700 000 personer dö varje år på grund av att bakterier är resistenta mot antibiotika. Beräkningar visar att om inget görs kommer antalet dödsfall att uppgå till tio miljoner år 2050. Risken finns att vi kommer tillbaka till tiden före penicillinets upptäckt för nästan 100 år sedan, när en lunginflammation eller andra infektioner ofta ledde till döden.

Det pågår mängder av forskning för att ta fram nya antibiotika. Men än så länge har denna forskning inte lett till några nya läkemedel.

En mycket viktig anledning till den ökande resistensen är att antibiotika används alltför ofta, och dessutom inte bara för att bota sjukdomar, utan i förebyggande syfte framför allt inom djurhållning. Två tredjedelar av all antibiotika som används i världen används inom djurhållningen. Och inom EU används bara tio procent av all antibiotika till individuell behandling av sjuka djur.

Sverige använder förhållandevis lite antibiotika inom jordbruket, i snitt elva gånger mindre än genomsnittet för EU. Vid EU-valet 2014 blev också antibiotikaresistens en viktig fråga i den svenska valrörelsen. Framför allt Centerpartiet drev denna fråga mycket hårt, inte minst partiets kandidat Fredrick Federley.

Beslutet innebär att det blir förbjudet att använda antibiotika i förebyggande syfte, det vill säga när djuren inte är sjuka.

Han har också fortsatt att driva denna fråga hårt i EU-parlamentet, och har varit svensk förhandlare i frågan om EU:s antibiotikastrategi.

Hans arbete har gett resultat. Efter långa och svåra förhandlingar kom företrädare för EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s ministerråd natten mellan tisdag och onsdag fram till ett gemensamt förslag om hur användningen av antibiotika skall minska inom jordbruket. Beslutet innebär att det blir förbjudet att använda antibiotika i förebyggande syfte, det vill säga när djuren inte är sjuka. Dessutom skall kött som importeras till EU följa samma krav som kött producerat i EU. Tanken är att reglerna skall träda i kraft senast 2021.

Tyvärr är dock risken stor att de hårda kraven i överenskommelsen kommer att urvattnas.

Det här är bra och hårda krav. Om de genomförs innebär det en kraftig minskning av antibiotikaanvändningen i Europa och i hela världen.

Tyvärr är dock risken stor att de hårda kraven i överenskommelsen kommer att urvattnas. Företrädare för olika typer av särintressen lär nu börja bombardera ansvariga ministrar, inte minst i de EU-länder som använder mest antibiotika i dag, med argument för att kraven är alltför hårda. På samma sätt kommer de länder som exporterar kött till EU att göra allt för att stoppa de delar i förslaget som innebär begränsningar av deras antibiotikaanvändning.

Bra jobbat, Fredrick Federley! Men arbetet är inte slut.

Tyvärr är det därför lite för tidigt att jubla. Men tisdagsnattens beslut är ändå ett mycket viktigt steg framåt. Även om inte allt genomförs är ändå EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU-ländernas regeringar nu överens om att ta krafttag mot dagens överanvändning av antibiotika inom djurhållningen.

Bra jobbat, Fredrick Federley! Men arbetet är inte slut. Nu gäller det att se till att tisdagsnattens beslut inte urholkas.