Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Är hårdare straff alltid bästa sättet att öka tryggheten?

Annons

Lag och ordning har på några få år blivit en av de allra viktigaste frågorna för de svenska väljarna. Och politikerna lyssnar. Alla partier är till exempel i dag överens om att kraftigt öka antalet poliser.

Anmäl text- och faktafel

Inför förra EU-valet, 2014, var det under en procent av de svenska väljarna som tyckte att brottsbekämpning och anti-terror var den viktigaste frågan i valet. I år är det 17 procent, vilket gör brottsbekämpning och anti-terror till väljarnas näst viktigaste fråga. Bara klimat, miljö och energi anses som viktigare.

Samma ökning kan man se om man jämför riksdagsvalen 2014 och 2018. Innan fjolårets val tyckte, enligt mätningar gjorda av Inizio, 32 procent av väljarna att lag och ordning var en av de tre viktigaste frågorna i valet. Innan riksdagsvalet 2014 var motsvarande siffra nio procent.

Den här förändringen i opinionen är säkerligen en viktig orsak till att riksdagen har skärpt många straff de senaste åren, inte minst för sexualbrott. Men en majoritet av partierna är inte nöjda. I förra veckan uppmanades regeringen, av en majoritet i riksdagen bestående av Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, att skärpa straffen på hela 15 områden.

Redan i dag är det dock fullt på fängelserna och i häktena.

De fem partierna vill bland annat ha höjda minimistraff för våldtäkt och sexuellt övergrepp, skärpta straff för inbrottsstöld, förlängd preskriptionstid för sexualbrott mot barn, högre straffrättsligt skydd för så kallad blåljusverksamhet, skärpta straff för övergrepp i rättssak, skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser, en lag om tillträdesförbud till butiker, skärpning av den så kallade straffrabatten och skärpta straff för den som överträder ett kontaktförbud.

Det här är en lång lista. Redan i dag är det dock fullt på fängelserna och i häktena. Kriminalvården har beslutat att bygga ut och bygga nytt på en mängd av platser. De skärpta straffen anges som orsak till platsbristen, tillsammans med befolkningsökningen.

Det innebär nästan två miljoner per plats.

Enligt det budgetunderlag som Kriminalvården lämnat till regeringen behövs det 1 800 fler fängelseplatser och 1 000 fler häktesplatser till år 2029. Beslut har fattats om 1 100 av dessa, som beräknas kosta två miljarder kronor per år. Det innebär nästan två miljoner per plats.

Frågan är dock om detta verkligen är det bästa sättet att minska antalet brott och öka medborgarnas trygghet? Det finns många undersökningar som visar att skärpta straff inte minskar brottsligheten. Visst kan de skärpta straffen göra att polisen prioriterar brotten högre i sitt arbete, och visst ökar tryggheten när de farligaste kriminella sitter bakom lås och bom, men frågan är ändå om skärpta straff alltid är det mest effektiva sättet att öka tryggheten. En del av de många miljoner som det kostar att bygga och driva fängelser och häkten kanske gör mer nytta om de används för att anställa fler poliser eller andra sätt öka tryggheten i samhället.

Samma debatt finns inte när det gäller lag och ordning.

Inom miljöpolitiken finns det i dag en debatt om effektivitet: att det viktiga inte är hur mycket pengar som satsas på miljöåtgärder, utan att de pengar som satsas måste ge effekt. Samma debatt finns inte när det gäller lag och ordning. Där är det i dag bara skärpta straff som gäller. Det är en stor brist.

Annons