Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Ett slag i luften mycket bättre än en käftsmäll

Skall alla gymnasieprogram ge högskolebehörighet? Eller innebär detta att många elever tycker att gymnasiet blir för teoretiskt och hoppar av? Detta har varit en stor tvistefråga inom svensk politik de senaste årtiondena.

I början av 1990-talet förändrades gymnasiet så att alla program blev treåriga, även de yrkesinriktade, och alla program gav behörighet att läsa på högskolan. Det här var en reform som framför allt Socialdemokraterna stod bakom. Tanken var att eleverna inte skulle behöva bestämma sig redan i 15-årsåldern om de skulle studera vidare på högskola eller inte. Dessutom menade man att de praktiska yrkena krävde mer teoretiska kunskaper än tidigare.

Det här var bra och riktiga tankar. Resultatet blev dock att avhoppen ökade kraftigt på gymnasiet. Många elever ogillade att läsa så mycket teoretiska ämnen, utan hoppade av.

Arbetslösheten bland dem som inte gått ut gymnasiet är mycket hög i dag. Det är därför viktigt att så många som möjligt går klart gymnasiet. För att uppnå detta tog alliansregeringen därför bort kravet på att yrkesprogrammen skulle ge högskolebehörighet. Den som ville bli behörig kunde läsa dessa kurser som individuella val eller som utökade program.

Den här förändringen infördes 2011. I samband med detta sjönk andelen elever som började läsa på ett yrkesprogram kraftigt. Enligt de rödgröna partierna beror detta på att högskolebehörigheten togs bort. Enligt allianspartierna är orsaken främst att det tekniska programmet återinförts på gymnasiet.

Oavsett orsak är det ett problem att färre går på yrkesprogrammen, eftersom det finns en stor brist inom många av de yrken som dessa program utbildar eleverna till. S-MP-regeringen har dock dröjt med att lägga fram ett förslag för att förändra reglerna.

Men i måndags kom förslaget. Regeringen föreslår dock inte att alla som går ett yrkesprogram måste få högskolebehörighet. Däremot måste alla program innehålla de kurser som ger denna behörighet, men eleverna skall kunna välja bort kurserna om de vill. I stället för att välja till kurser, som tidigare, får nu eleverna välja bort.

Förändringen är alltså inte så stor. Liberalernas partiledare Jan Björklund har därför rätt när han kallar förslaget för "ett slag i luften". Han vill i stället återigen göra yrkesprogrammen tvååriga.

Frågan är dock om det verkligen är en bra lösning. Dagens yrkesliv är mer komplicerat än för 30 år sedan.

Därför kan S-MP-regeringens förslag vara värt att pröva. Det är ju bra om fler läser yrkeslinjer. Samtidigt måste risken för att avhoppen ökar igen tas på fullaste allvar, vilket Socialdemokraterna inte har gjort hittills. Innan valet pratade till exempel Stefan Löfven om att lösningen på avhoppen från gymnasieskolan var att göra denna obligatorisk. Hur detta tvång skulle kunna göra skoltrötta elever mer motiverade framgick aldrig.

Som tur är tycks S-MP-regeringen ha övergett tankarna på ett gymnasietvång. Och i jämförelse med detta är förslaget om möjlighet att välja bort kurser som ger högskolebehörighet riktigt bra. Det är mycket bättre med ett slag i luften än en käftsmäll.