Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Fler i jobb mycket mer effektivt sätt att minska klyftorna än höjd skatt

De ekonomiska klyftorna ökar i Sverige. Enligt ny statistik från SCB har klyftorna inte varit så stora sedan 1991, då SCB började mäta dessa klyftor.

SCB mäter klyftorna genom den så kallade gini-koefficienten. 1991 låg denna på 0,22. Sedan dess har siffran gått lite upp och ner mellan åren, men trenden har varit tydlig: klyftorna har ökat. För 2016, som de senaste siffrorna är ifrån, var gini-koefficienten 0,32.

Nyheten om de ökade klyftorna har givit upphov till många reaktioner, framför allt från vänsterhåll. Bland annat LO har krävt höjda kapitalskatter.

LO kom också i onsdags med sin årliga rapport Makteliten. Där jämförs inkomstskillnaderna mellan vd:arna på Sveriges 50 största företag och en vanlig industriarbetarlön. Enligt årets rapport har de 50 vd:arna i genomsnitt 55,1 gånger högre lön än en industriarbetare. På 1980-talet hade vd:arna bara åtta gånger högre löner.

Enligt LO är de här skillnaderna "bortom all rimlighet". LO vill därför bland annat införa en uppförandekod som tvingar stora bolag att ha samma löneökningstakt som de anställda.

Det är bara att hålla med LO: det är orimligt att en vd vid ett storbolag tjänar 50 gånger mer än en industriarbetare. Även om det är ytterst få företagsledare som tjänar så mycket innebär så stora inkomstskillnader att spänningarna ökar i samhället.

Frågan är dock om ökningen av gini-koefficienten innebär ökade spänningar i samhället. Sverige har fortfarande små klyftor jämfört med de flesta andra industriländer. Dessutom består ökningen främst av kapitalvinster, till exempel ökade huspriser och stigande aktiekurser. Den del som beror på arbetsinkomster är liten.

Statistiken visar också att de med lägst inkomst har fått det bättre de senaste åren. Andelen "relativt fattiga" minskade till exempel mellan 2015 och 2016. Även bland dem med medelinkomster minskade skillnaderna.

Det här är viktigt att ta hänsyn till när man diskuterar åtgärder för att minska de ekonomiska klyftorna. Det är alltså fel att öka inkomstskatten för vanliga inkomster. Sådana skattehöjningar gör det mindre lönsamt att arbeta, vidareutbilda sig eller byta till jobb med större ansvar. De är därför skadliga för svensk ekonomi, och drabbar därför även dem med lägre inkomster.

Av samma anledning vore det fel att återinföra förmögenhetsskatten eller arvskatten. Dessa avskaffades eftersom de skadade svenska företag och svensk ekonomi. Det var till exempel dessa skatter som gjorde att Ikea-grundaren Ingvar Kamprad och andra entreprenörer flyttade från Sverige.

Däremot kan det finnas anledning att höja inkomstskatten för dem med allra högst inkomst, vilket är den grupp vars löner dragit iväg. En högre skattesats för dem med en lön på över två miljoner per år skulle till exempel inte skada samhällsekonomin, men bidra till lägre klyftor.

Det allra viktigaste för att minska klyftorna är dock att se till att fler får jobb. De allra största klyftorna är mellan de som har och de som saknar jobb. En politik som gör att de nyanlända kan få ett arbete är därför ett mycket effektivare sätt att minska klyftorna än högre skatter.