Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Reidar Carlsson: Hoten mot Anette Gustawson och andra bönder måste tas på allvar

Annons

Roslagsbonden Anette Gustawson deltog i radioprogrammet Studio ett i morse. Hon berättade där om de hot och kränkningar hon utsätts för i sociala medier. Bland annat har någon skrivit att hon skulle skicka sina barn på slakt och att hon var en barnamördare som inte förtjänade att leva. Samma saker berättade Anette Gustawson i en intervju i Dagens Nyheter i dag.

Anette Gustawson är inte ensam om att blir utsatt för den här typen av trakasserier på sociala medier. Palle Borgström, ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF), skrev i måndags i en debattartikel i Aftonbladet att var femte lantbrukare känner någon kollega som utsatts för näthat. Var fjärde lantbrukare är orolig för att själv bli utsatt för brott och var sjunde lantbrukare är rädd att berätta att han eller hon är djurägare.

Det här är skrämmande höga siffror. Många bönder lever, precis som Anette Gustawson, i ständig rädsla för att något skall hända. Än så länge har inte hon eller gården utsatts för något, men hon har fått antydningar om att hon kan vänta sig besök. Enligt LRF har också djurrättsaktivister förföljt bönders barn från skolan och hem, och stått i flera dagar och skrikit vid bondgården.

Om något händer finns inga vittnen.

Anette Gustawson har flera gånger polisanmält hoten. Anmälningarna har dock inte lett till någonting, utan har lagts ner i brist på bevis.

Det bristande stödet från polisen är också något Palle Borgström pekar på i sin artikel. Enligt honom känner de utsatta bönderna att de varken har stöd av lagen eller polisen. Och eftersom lantbrukare ofta arbetar ensamma så innebär det en större känsla av sårbarhet och utsatthet än i andra yrkesgrupper. Om något händer finns inga vittnen.

Detta har gått så långt att det kan vara omöjligt för vissa lantbrukare att hitta en revisor.

Att bönderna är rädda innebär att aktivisterna har nått ett av sina syften: att skrämmas. Aktivisternas mål är att bönderna skall bli så rädda att de slutar att föda upp djur, eftersom aktivisterna inte tycker att djuruppfödning skall existera. På samma sätt som mjölkbonden Anette Gustawson har drabbats har också därför också andra grupper som föder upp djur drabbats: grisbönder, kycklinguppfödare, djurförsöksforskare, fiskodlare och djurparker. Inte sällan ingår de som hotar, liksom de som genomför direkta aktioner, i välorganiserade rörelser med internationella kopplingar.

Även släktingar till djuruppfödare har drabbats av hatet, liksom kollegor. Även de som utför jobb åt dem kan drabbas. Detta har gått så långt att det kan vara omöjligt för vissa lantbrukare att hitta en revisor.

Hoten mot bönderna måste tas på allvar.

Anette Gustawson och andra bönder har rätt till trygghet, precis som alla andra. Politiker och polis måste därför agera för att bekämpa den här typen av trakasserier, hat och angrepp. Det behövs till exempel ändrade lagar och skärpta straff som gör att polisen kan ingripa och att polisen prioriterar den här typen av brott högre.

Riksdagen har också beslutat, efter en motion av riksdagsledamoten Kristina Yngwe (C), att uppmana regeringen att prioritera brott mot djurrättsaktivister. Men ingenting har hänt.

Det här duger inte. Hoten mot bönderna måste tas på allvar. Anette Gustawson och andra bönder har rätt att slippa trakasserier och hot, och slippa vara rädda för att bli attackerade.

Läs mer: Bonden Anette Gustawson om hatet: "De ville skicka mig på slakt"

Ingen bonde ska behöva läsa detta hat

Ett läsarbrev som gav mig rysningar