Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Renare upp ur stålbadet

De åskådare som ivrigt hejat på att staten ska satsa skattepengar för att som ägare rädda bilindustrin, har nu alla chanser i världen att visa sin tilltro på Saab genom att bjuda till ur den egna plånboken.

Annons

Saabs vd Jan-Åke Jonsson orkar framstå som optimistisk även om situationen för företaget är oerhört allvarlig. I fredags ansöktes om rekonstruktion. Det är ett sista sätt att undvika, eller åtminstone skjuta upp en konkurs.

Produktion, design och produktutveckling ska förläggas på hemmaplan. Tre produktlanseringar ska lösa de ekonomiska knutarna och äntligen göra Saab lönsamt.

är att staten garanterar de anställdas löner under tiden. Men trots att fordringsägare nu tålmodigt får vänta återstår den allra största knuten – det saknas villigt kapital att göra omstruktureringen och nylanseringen.

Ingen kan med säkerhet säga att Saab efter år av miljardförluster nu helt plötsligt kan åstadkomma den mirakulösa vändning som krävs. Inte ens den som hoppas.

Detta försvårar säljjobbet för Jan Åke Jonsson som har några få månader på sig att hitta finansiärer. I dag, måndag, drar ytterligare en mangling av problematiken i gång då han träffar näringsminister Maud Olofsson (C).

reningsbad. Förhoppningsvis kommer industrin upp lite fräschare ur stålbadet, efter smärtsam men också nödvändig tvagning.

Nu tvingas producenter att finna nya och bättre vägar för att överleva. Fordonstillverkarna tvingas anpassa sig till miljömässigt hållbara bilar. Bankerna tvingas städa upp och hålla räntorna på en jordnära nivå.

Finanskrisen tvingar de flesta till verklighetsinsikt. Det gäller även runtlovande politiker. Var visionär men ändå realistisk – någon ska betala.

Mitt i fordonskrisen tvättas därför den politiska trovärdigheten. En förhoppning är att även att de svenska regeringsalternativen ska komma upp lite renare ur det pågående stålbadet.

Kanske var man lika optimistiskt naiv som Jan Åke Jonsson när man hoppats på mer matematisk substans i vänsterblocket. De retoriska tunnor som för övrigt skramlar tomma, innehåller många löften men mycket litet ekonomiskt ansvar.

Reningsbadet kan skölja bort otydligheter och tomma ord. Separera regeringsduglighet från lös retorik.

och bra uppstå. Men det är några ränder som aldrig, under några omständigheter får tvättas ur.

Var budget måste balansera. Särskilt gäller det statens, som är den sista att ha råd att gå i konkurs.