Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Replik: Skolsatsningar talar sitt tydliga språk

Medan Socialdemokraterna främst ser ut att ägna hösten åt obetänksamt raljerande kring våra satsningar på ungdomsjobb genomför Alliansen en rad nya förbättringar i skolan.

Annons

Bland annat sjösätts en ny skollag, ett nytt betygssystem och en ny lärarutbildning.

Tillsammans med de tidigare skolsatsningarna som genomförts sedan 2006 utgör dessa satsningar den största utbildningsreformen sedan 1842 – vilket var året då den svenska folkskolan inrättades. När Anton Waara, Anna-Caren Sätherberg och Mikael Damberg (S) beskyller regeringen för att nedprioritera skolan (Åsikter 17/11) är deras kritik med andra ord inte bara felaktig, utan också tämligen löjeväckande.

(S) bygger sitt resonemang på antagandet att den nya gymnasieskolan, som beräknas bli mer resurseffektiv än tidigare, medför en nedskärning i Jämtlands län med ungefär nio miljoner kronor. Något som, enligt deras uppskattningar, motsvarar cirka 20 lärartjänster.

Om man då ska fortsätta på den inslagna vägen, där äpplen godtyckligt jämförs med päron, bör även effekten av (S) fördubbling av arbetsgivaravgiften för ungdomar tas med i kalkylen. För Jämtlands kommuner innebär fördubblingen att deras sammanlagda kostnader ökar med 41 miljoner kronor – hur många lärartjänster motsvarar det?

När Alliansen tillträdde, efter ett långvarigt socialdemokratiskt regeringsinnehav, tog vi över ansvaret för en svensk skola som befann sig i brant utförsbacke. Vi identifierade fyra huvudsakliga problem som vi var tvungna att åtgärda; de sjunkande resultaten, bristen på arbetsro och trygghet, läraryrkets dalande status samt de många avhoppen från gymnasieskolan.

Under de fem år som passerat sedan dess har en lång rad åtgärder genomförts för komma till rätta med dessa allvarliga brister. Bland annat har stora satsningar gjorts på karriär- och kompetensutveckling för Sveriges lärare. Det är emellertid först nu som de riktigt stora utbildningsreformerna verkställs. Under 2011 och 2012 träder följande reformer i kraft:

·Ny skollag

·Nytt betygssystem

·Ny gymnasieskola med en modern lärlingsutbildning

·Nya kurs- och läroplaner för grundskolan

·Ny lärarutbildning

·Införandet av betyg från årskurs sex

·Fler och tidigare nationella prov

·Införandet av lärarlegitimation

När våra belackare ifrågasätter vårt engagemang för den svenska skolan sker det, som synes ovan, inte på korrekta grunder. Att skolan fortfarande har högsta prioritet på Alliansens agenda råder det inte några tvivel om.

Kerstin Weimer (FP), länsförbundsordförande

Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel