Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Resurserna till välfärden har ökat

I en färsk rapport har vi tagit tempen på skattetrycket, skatteintäkterna och välfärdsresurserna. Vår rapport sticker hål på flera myter som funnits i den svenska debatten under senare tid.

Annons

Skattetrycket i Sverige har fallit från 51 procent år 2000 till 44 procent i dag. Samtidigt betalar svenska folket 260 miljarder kronor mer, justerat för inflationen, i skatt i år jämfört med år 2000. Ekvationen går ihop tack vare att vi haft tillväxt i ekonomin.

Resurserna till vård, skola och omsorg har ökat hur man än mäter och är högre än vad de var vid sekelskiftet. Beloppen är justerade för prisutvecklingen och bygger på officiella källor såsom SCB.

Inom vården finns statistik över resurser per viktad vårdkontakt. Mer krävande kontakter, till exempel med specialister, väger då tyngre medan enklare kontakter, tilll exempel i telefon, har lättare vikt.

Inom de flesta av vårdens områden har resurserna ökat. Exempelvis gäller detta mottagningsverksamhet i specialiserad öppenvård, som ökat med ungefär 20 procent mellan 2003 och 2012.

Skolans resurser per barn eller elev ökar. Undervisningsresurser per elev har ökat sedan 2000, med 13 procent i grundskolan och 3 procent i gymnasieskolan.

Resurserna för äldreomsorgens särskilda boenden har ökat med 22 procent per boende mellan åren 2000 och 2012. För handikappomsorgen är resurserna per funktionshindrad 19 procent högre år 2012 jämförda med 2004.

Även ur internationellt perspektiv spenderar Sverige mycket offentliga resurser på vård, skola och omsorg.

Kännedomen om dessa fakta är dessvärre dålig. Opinionsundersökningar har visat att en majoritet tror att resurserna minskat de senaste åren. Bakgrunden kan vara bristfällig information, men också upplevda brister samt förväntningar som inte uppfyllts.

Det är angeläget att förbättra kunskapsläget om resursernas storlek. Man behöver också skilja på resurser och kvalitet. Dyra verksamheter är långt från alltid bäst. Effektivare rutiner kan öka kvaliteten för en given kostnad. Debatten framöver borde mer handla om hur resurserna används.

Svensk välfärd står inför stora utmaningar såsom en åldrande befolkning och en allt mer globaliserad värld. Den framtida finansieringen av välfärden beror på hur vi lyckas skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft.

Ola Toftegaard, regionchef Östersund, Svenskt Näringsliv

Johan Fall, skatteexpert, Svenskt Näringsliv

Mikael Witterblad, välfärdsexpert, Svenskt Näringsliv

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel