Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Resursslöseri att bygga mer vindkraft

Sverige har aldrig haft en så stark elbalans som i dag.

Då vill politikerna göra den ännu starkare genom att

bygga mer av subventionerad vindkraft. Slöseriet med samhällsresurser bortser man från.

Annons

Exportöverskottet var senaste året nära tre gånger mer än hela vindkraftsproduktionen. Kraften har sålts till ett pris som är ungefär halva självkostnaden för vindkraft.

Vi har en elproduktion som ur miljösynpunkt är nästan oöverträffad. Sammansättningen med stora delar av vatten- och kärnkraft gör att produktionen blir så fossilbränslefri den kan bli. Bara i samband med störningar inom produktion eller nät utnyttjas äldre oljeeldade anläggningar kortvarigt.

År 2012 var fördelningen på olika kraftslag: vattenkraft 77 TWh, kärnkraft 61 TWh, annan värmekraft (biobränsle) 15 TWh och vindkraft 7 TWh. Elförbrukningen inom landet stannade på 141 TWh, så ett överskott på 19 TWh exporterades.

Vattenkraftsproduktionen har varit hög sista året, men en nedgång till normalnivå kommer mer än väl att uppvägas av ökad kärnkraft efter moderniseringar och effekthöjningar. Tillgång till billig och säker kärnkraft kommer att finnas i ytterligare två–tre decennier. När kärnkraften ska ersättas är det mesta som nu byggs av förnybar kraft nästan skrotfärdigt.

Elförbrukningen har inte ökat på nära 20 år och ingen ökning är heller att vänta under överskådlig tid. I denna situation är det inte mer produktion som ska subventioneras fram, utan i stället bör möjligheterna till ytterligare användning inom landet undersökas.

Vindkraften har byggts ut snabbt under ett par kalla vintrar med god lönsamhet. Nu med andra förhållanden går nästan all vindkraft med förlust. År 2013 väntas utbyggnaden halverad från år 2012 (Svensk Vindindustri 23 oktober 2012) och personalnedskärningar har påbörjats.

Det senaste energibeslutet var bra då det öppnade för fortsatt användning av kärnkraften. Däremot blev den snabba utbyggnaden av mer förnybar energi fel med produktionsmål för olika kraftslag utan tanke på det totala elbehovet. Detta har lett till att dagens stora överskott uppstått. Mest fel blir vindkraft i Norrland för då tillkommer förutom ledningskostnader, 10–15 procent av produktionen går bort i överföringsförluster.

Talet om att det skulle vara bra med ett tredje ben för elförsörjningen är bara ett kostsamt politiskt påhitt. Svensk elförsörjning var förr helt beroende av vattenkraft med tillsats av värmekraft under torrår, därefter tillkom kärnkraften med billig baskraft. Detta har gett låga priser och en säker elförsörjning.

För arbetet med utformningen av det framtida elsystemet måste en politisk överenskommelse träffas som blir långsiktigt hållbar. Denna bör utgå från storleken på det framtida elbehovet och klarlägga synen på olika kraftslag. Subventioner och avgifter bör plockas bort, då dessa bara leder till stora onödiga samhällskostnader. Som första åtgärd mot ett växande överskott bör el-certifikaten avskaffas.

Sivert Göthlin

Civilingenjör, tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel