Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Revisorerna ser allvarligt på läget i landstinget

Vårdköerna är för långa, det är stora problem med ohälsa bland personalen och ekonomin är i kris. Revisorerna ser allvarligt på läget i Jämtlands läns landsting, men finner också några positiva tecken.

Annons

Jämtlands läns landsting har landets lägsta utdelning från kömiljarden, till och med juni hade länet fått 3:50 kronor per invånare, vilket kan jämföras med genomsnittet för riket som var 50:50 kronor. Orsaken är att Jämtlands läns landsting inte har klarat att erbjuda väntande patienter vård inom de tidsgränser som kömiljardens regler föreskriver. Teoretiskt hade det varit möjligt för landstinget att få 24,3 miljoner kronor under årets åtta första månader, men utfallet blev cirka 400 000 kronor. Det här har revisorerna uppmärksammat när delårsbokslutet till och med augusti granskades och de ser allvarligt på den bristande tillgängligheten. "Glädjande är dock att Jämtlands läns landsting har en god tillgänglighet till vården för barn och unga med psykisk ohälsa".

Revisorerna vill i sin rapport samtidigt uppmärksamma risken med att jaga pengar från kömiljarden eftersom det kan medföra att tillgängligheten minskar för patientgrupper som inte omfattas av kömiljarden.

Revisorerna anser att den höga sjukfrånvaron bland personalen är alarmerande liksom det stora antalet sjukskrivningsdagar bland länets befolkning i övrigt. I rapporten har också signaler noterats om ökad stress bland landstingets medarbetare. Landstingsstyrelsen kräver krafttag för att öka frisktalen och personalenheten har inlett ett arbete för att komma till rätta med den höga sjukfrånvaron.

Ekonomin är ett område som har varit föremål för mycket intresse från revisorerna i deras granskning och slutsatsen är att läget är mycket bekymmersamt. Landstinget har budgeterat med ett överskott på nästan 11 miljoner kronor i år, men i delårsbokslutet per sista augusti var resultatet minus 11 miljoner och innan året är slut beräknas underskottet ha ökat till 133 miljoner. Till det ska läggas ett underskott sedan tidigare på 187 miljoner kronor. "Vi ser mycket allvarligt på den utarmning av landstingets egna kapital som skett under ett antal år och som riskerar att försätta landstinget i stora svårigheter", står det i rapporten.

Revisorerna påpekar att de ser positivt på att styrelsen har fattat beslut om handlingsplaner och en långsiktig plan för god ekonomisk hushållning.

Annons