Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Revykungen:

/
  • Patrik Zackrisson på scenen. I dag är han en av de mest anlitade artisterna i länet, städnigt på en scen underhållande en publik. – Tack vare ÖP-liret har jag övervunnit min blyghet, säger han.
  • Brunflo Derby, 1981.

Patrik Zackrisson på scenen. I dag är han en av de mest anlitade artisterna i länet, städnigt på en scen underhållande en publik. – Tack vare ÖP-liret har jag övervunnit min blyghet, säger han.

Annons

– Ja, men det var så. I dag är det väl många som ser mig som den där rolige typen på scenen som vågar göra en massa saker och allt det där, men det har inte alltid varit så. När jag var yngre var jag en blyg kille, som var skraj för det mesta.

– Där byggde jag upp självförtroendet, där fick jag plötsligt känslan av att jag duger, att jag kan något jag också. Jag snubblade in något mål och så kom alla lagkamrater springande och klappade om mig. Det blev en vändpunkt för mig. Där förändrades den lille blyge knatten till den som vågade.

– Värme! Jag kommer bara ihåg de soliga dagarna. Och då på den tiden var det ju bara grusplaner men jag kommer inte ihåg att jag kände att det var negativt. Vi var tränade för spel på grus och vi visste att det var först när vi var stora som vi skulle få spela på gräsplaner, eller när vi åkte till Häggenås och fick spela på Tigervallen, det vare grejer det! Det var ju glädjen i idrotten och att få spela och vara med om att laget gjorde mål som överglänste allting.

– Eftersom jag har en son som spelat i ÖP-liret så märker jag hur allt förändras. I dag ska man vara så delaktig som förälder annars är man ingen bar förälder. det räcker inte med att skjutsa längre, nu ska man vara delaktig själv också. det är därför det är så väldigt bråttom med allting. När jag själv spelade var det inte alltid man fick skjuts heller utan ofta cyklade jag till träningarna.

– Ja, det kan jag tycka. Att föräldrarna ska vara med hela tiden tar udden ur barnen att bilda egna relationer till andra vuxna och ledare. Och om föräldrarna är med vid planerna och skriker sätter det också press på barnen.

– Det är när farsan står där och skriker ”Du måste följa med upp” och så har tränar´n sagt att du ska spela litet mer defensivt i dag, då blir det fel.

– Nej, jag saknar inte idrotten i sig, men jag har många gånger saknat alt det där runt omkring. Jag kommer med glädje ihåg hur vi slängde in hela laget i Sven Didrikssons gröna Volvo och drog till Frösön, och jag kan också sakna att ligga kvar på gräsmattan med grabbarna efter träningen och snacka om vad vi ska göra i helgen. Ligga och surra med grabbarna, liksom, det saknar jag.

Mer läsning

Annons