Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Richard Böhme: Det är inte undergången vi går till mötes

Vetenskapens landvinningar ger hopp i en tid av oro.

Annons

Utbrottet av ett nytt coronavirus i kinesiska Wuhan har med rätta väckt stor oro. Över 80 människor har dött och 2700 smittats, de flesta i Kina men vissa fall har rapporterats även från andra länder. I skrivande stund har alla de misstänkta fallen av smitta i Sverige visat sig vara falsklarm och risken för ett massutbrott här bedöms fortsatt som låg.

Viruset, som tillhör en familj som på grund av sitt utseende fått namn efter det latinska ordet för krona, beskrivs som någonting mitt emellan ett vanligt influensavirus och SARS. Också SARS härstammade från Kina och skördade 2002-2003 över 800 liv och smittade det tiodubbla. Skräcken för en pandemi, en världsomfattande epidemi med ett stort antal drabbade, var då stor, varför det inte är märkligt att den typen av farhågor också reses nu.

Apokalypsen, Ragnarök, idén om undergång är närvarande i de flesta kulturer och det är lätt att förstå kraften i en sådan berättelse. Även idag är det många som fylls av en påtaglig undergångskänsla. Med de förhärjande skogsbränderna i Australien i mycket färskt minne fogar sig hotet om en pandemi lätt till denna undergångens narrativ. Hotfulla klimatförändringar och en antibiotikaresistens som lurar runt hörnet medverkar inte heller till att lätta upp stämningen.

Hur vi reagerar på hotfulla situationer kan variera från rationella försiktighetsåtgärder till vidskepelse och i värsta fall ren panik. Harmlösa men overksamma åtgärder är ett mycket tveeggat svärd, de kan dels skapa en falsk trygghet som förvärrar situationen men också hindra paniken från att spridas. De miljoner och åter miljoner munskydd som sålts i Kina inger säkert många med den trygghetskänsla som krävs för att fortsätt att fungera i vardagen men hindrar inte risken att bli smittad nämnvärt.

Verklig beredskap är däremot a och o, samtidigt som faran inte ska överdrivas. Spanska sjukan, den som kommit att bli alla pandemiers referenspunkt, härjade i efterdyningarna av första världskriget. Det var med andra ord en situation som var tämligen olik dagens, med ett väsentligt sämre utgångsläge med en hel kontinent försvagad av krig.

Likväl är det genom vetenskapliga landvinningar som vi erövrar framtiden.

Förutom en friskare och mer välnärd värld så har vi idag också samlat på oss hundra år mer vetenskaplig erfarenhet. Även om vi inte ska hoppas på ett vaccin inom kort, så kan antvirusmedicin vara inom räckhåll. Samtidigt finns en skepsis mot vetenskapens och uppfinningars möjlighet att frälsa oss. I just Kina ser vi också hur de etiska gränserna inom vetenskapen tänjs på sätt vi för bara några år sedan inte trodde skulle vara möjligt.

Likväl är det genom vetenskapliga landvinningar som vi erövrar framtiden. De senaste hundra åren har vi tvingat tillbaka sjukdomar på ett sätt som våra förfäder bara kunde drömma om.

Framstegen görs också på alla håll inom vetenskapen. Som SVT:s Vetenskapens värld kunde visa finns är gentekniken nu så avancerad att det till och med finns ett projekt att återskapa den ullhåriga mammuten. Det låter som science fiction, och liknelsen med en subarktisk Jurassic Park undgår inte heller programledaren. Likväl är tanken både kittlande som hissnande.

Kan vi gå en framtid till mötes där vi inte bara kan hindra utrotning från att ske, utan även återupplivar redan utrotade varelser?

Undergång är inte den enda berättelse som är allmänmänsklig, det är också den om återuppståndelse.