Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Richard Böhme: Goda grannar med gemensamma problem

Det finska statsministerbesöket visar att det mesta är som vanligt, men också att man delar flera utmaningar.

Annons

I onsdags besökte den nytillträdda finska statsministern Sanna Marin (SDP) Sverige och statsminister Stefan Löfven (S). Den närmast obligatoriska visiten, traditionen bjuder att finska statsministrars första utlandsbesök går till Sverige och vice versa, gick till Harpsund utanför södermanländska Flen. Statsministerns rekreationsbostad har varit platsen för många möten på högsta nivå, och används ibland för att försöka uppnå en mer avslappnad inramning.

En sådan var nog alla inblandade betjänta av, både Finland och Sverige har trupp på plats i Irak och i ljuset av det allvarligt försämrade läget i regionen, med Iranska raketattacker och hot om vidare vedergällning, var det naturligt att många frågor kom att kretsa kring den egna personalens säkerhet och närvaro i regionen. Löfven började också presskonferensen med att beklaga flygplanskraschen i Iran.

Sanna Marina var, fram till att Österrikes Sebastian Kurz (ÖVP) samma onsdag åter svurits in som förbundskansler, världens yngsta regeringschef och har ådragit sig stor uppmärksamhet redan för sin ålder. I Sverige har rapporteringen om henne varit övervägande positiv och hon beskrivs ofta som en allmänt frisk fläkt.

Få har varit sena att ta tillfället i akt att påpeka att Sveriges feministiska regering nu är den enda i Norden som inte leds av en kvinna. Finska Yle kommenterar, med viss belåtenhet, vad man kallar för ”en självrannsakande ton” hos svenska medier.

Löfven började med att påpeka den ”speciella relation” som råder mellan länderna. Han talade om de många samarbetena och gemensamma intressena, på många sätt var det den vanliga listan som bockades av.

Marin instämde i bilden av två goda grannar. Hon inledde tappert på svenska för att sedan hålla resten av presskonferensen på finska. Även hon talade om att fördjupa samarbetet och hur vi står eniga, exempelvis inom EU. Hon nämnde särskilt försvarssamarbetet och påtalade också vikten av en stark transatlantisk länk.

Här uppvisar hon en socialdemokratisk ambivalens som vi känner även från Sverige. Man värnar ett nära militärt samarbete med NATO och USA, men är starka motståndare till att själva ansluta sig. En slags motsats till att både ha och äta kakan.

En annan fråga som seglat upp på agendan, mycket på grund av ett internationellt missförstånd, var den om arbetstidsförkortning. I en tid automatisering är det naturligt att frågan är aktuell. Marin vidhöll att någon typ av arbetsförkortning var ett rimligt framtidsscenario, även om det inte rörde sig om ett mål för mandatperioden, men påtalade att hon inte hade menat fyradagarsvecka och sex timmars arbetsdag samtidigt.

Löfven var också positiv, men kunde smidigt komma undan med att i Sverige är sådant i mångt och mycket upp till arbetsmarknadens parter. Sedan lyckades han få det hela att handla om föräldraförsäkring och familjevecka.

Grannsämjan verkar sammantaget vara fortsatt god och Sanna Marin kan nu sälla sig till den långa rad celebra gäster som gästat Harpsund. Någon avslappnande tur med ekan verkar det däremot inte funnits tid till.