Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Risk för svenskt regelkrångel

Europaparlamentet röstade nyligen igenom regler för EU:s struktur- och investeringsfonder. Ett regelverk som styr hur mer än 60 miljarder kronor till jobb och hållbar utveckling av svenska regioner får användas fram till 2020.

Annons

 En lång reformprocess har lett till att fonderna mer än tidigare kan användas som offensiva verktyg för investeringar och jobbpolitik.

EU:s så kallade sammanhållningspolitik ska leda till regional tillväxt och en bättre sammanhållen utveckling av unionen.

I Jämtland delfinansierar EU-fonderna bland annat utbyggnationen av bredband genom Jämtkraft Elnät. I Stockholm finansieras projekt mot diskriminering av romer på arbetsmarknaden. I Skåne och Småland bidrar fonderna till nya lokaltågssystem som underlättar för invånare att pendla till jobbet.

Trots att pengarna gör mycket nytta redan i dag så finns en stor förbättringspotential och många ändringar som skulle kunna göras nationellt.

Flera viktiga förbättringsmöjligheter tillkommer med de nya EU-regler som träder i kraft 2014. Framför allt skapas ett enda regelverk som ska gälla för alla fonder. Detta öppnar upp för mindre byråkrati och gör det möjligt för projekt att söka pengar ur flera fonder samtidigt.

Samtidigt ges lokala och regionala beslutsfattare större inflytande över hur pengarna ska användas. Dessutom koncentreras investeringarna till strategiskt viktiga områden som forskning och utveckling, entreprenörskap, miljö och IT – sådant som skapar jobb, innovationer och hållbar utveckling.

Men de förbättringar som nu skulle kunna åstadkommas beror på hur vi agerar i Sverige. Kritiken mot regelkrånglet som kommer med EU-projekt är känd sedan länge. Därför är det nedslående att läsa Riksrevisionens granskning från tidigare i år.

Rapporten visar att den borgerliga regeringen och dess myndigheter inte genomför förenklingar som faktiskt är möjliga. EU har tagit fram åtgärder för till exempel en enklare kostnadsredovisning – men de möjligheterna väljer svenska myndigheter att inte använda.

Svenska regioner och projektägare vill se en ordentlig översyn av själva myndighetsstrukturen. I dag administreras EU-fonderna av tre olika myndigheter, med onödig byråkrati som följd. Men så vill regeringen att det ska förbli.

Vi är besvikna på deras ovilja att använda EU-stödet på ett effektivt sätt. Det handlar om över 60 miljarder kronor till våra regioners utvecklingsarbete – till arbetsmarknadsinsatser, utveckling av nya gröna teknologier och kvaliteten på våra regionala högskolor. För till exempel Umeå universitet är EU:s regionalfondspengar till och med viktigare än EU:s gemensamma forskningspolitik.

Vinner vi socialdemokrater regeringsmakten vill vi gå igenom hela administrationen för fonderna och utreda hur regelkrånglet kan minskas. För nu finns snart ett bättre regelverk på plats, ändå är den svenska regeringen på väg att skapa en lika snårig regeldjungel för de som vill driva EU-projekt.

Jens Nilsson (S) Europaparlamentariker

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel