Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Robins drömbilder är slaggprodukter

Som 4-åring ritade Robin Montelius färdiga gubbar och hus, i en ålder då de flesta barn knappt slutat med tvåfotingar.

– Jag är dyslektiker och har nog en släng av autism också, men bilderna har alltid varit mitt medium, jag har ritat så länge jag kan minnas.

I dag, lördag, öppnar han en utställning med teckningar och grafik på Ahlbergshallen, men ännu i går eftermiddag var han inte säker på hur materialet skulle hängas:

– Jag vill ha massor av bilder, tätt, tätt. Kanske använder jag ett par skärmar här och så får vi se hur det blir med grafiken.

De många grafiska bladen är packade med figurer och händelser i olika plan, detaljerade in i minsta detalj:

– Egentligen skulle jag nog kunna göra en tre–fyra tavlor av motiven som finns i varje bild. Men jag vill att det ska vara packat, mycket att titta på.

– Det ska vara så att man knappt orkar med att titta på det, men också fatta att man inte är klar med bilden på en gång.

Motiven är i många fall brutala, det är avhuggna skallar, skottlossning och fastbundna offer – både på teckningarna och i grafiken:

– Jag tror inte det farligt att avbilda våld. Själv är jag otroligt stillsam och har aldrig varit i slagsmål och jag tror absolut att man inte blir våldsam av att se på bilderna, snarare tvärtom.

Grafiken har Robin arbetat med sedan tiotalet år då han utbildade sig i Norrbotten, men han gör bara korta serier av sina blad eftersom han inte har råd att lägga upp några lager.

– Jag trycker upp styckevis om folk vill köpa.

Teckningarna producerar han i en jämn ström:

– Jag har sedan länge målat av mina drömmar, det är ett projekt som jag håller i. Därför har jag kolkritor vid sängen så jag kan måla av mig så fort jag vaknar, kol är snabbast.

Det går att se likheter med både Josephson och andra klassiker i hans bilder, särskilt tuschteckningarna.

Många är också väldigt grafiskt tydliga, med drag av serieestetik. Har du inte tänkt göra seriealbum eller illustrera böcker?

– Jag har faktiskt just gjort en bok, som kommer från trycket snart. Det är ett 100-tal teckningar i svit, som ett bildalbum men utan tydlig handling.

– Dessutom har jag gjort en del illustrationer. Men vi får se om det blir mer. Det vore kul. Teckningarna ser jag mycket som slaggprodukter, sådant som jag ritar av mig. Men de är ju mina barn också.