Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så förvandlar du sly till prydnader i trädgården

Utslagna vitsippor eller tussilago?
Åsikterna går isär om vilken blomma som signalerar bästa tiden för pilflätning.
– Det är väl helt enkelt bra läge när de första vårblommorna kommer, säger Bengt Jonsson.

För när blåsippan ute i backarna står är det fortfarande hyfsat lugnt i trädgården, man kan bara räfsa och kanske sätta ut någon kruka med frosttåligt. Då passar det bra att skydda det som komma skall genom att bygga växtstöd och skyddande väggar.

– Nu syns ju pilflätningen och det blir som smycken i trädgården, innan grönskan tar över, säger Bengt Jonsson. Han lär ut slöjd och hantverk på Falu naturskola.

Högt uppe i träden revirmarkerar bofink och koltrast med drillar, björkarna har musöron och Bengt Jonsson har varit ute i skogen och skurit sly – björk, sälg och vide. Det är nämligen inte bara pil man kan fläta med, allt som är böjbart går bra, även unga barrträd.

Han var hemslöjdskonsulent under 90-talet när pilflätning blev populärt i Sverige. En slöjdutställning på Liljevalchs i Stockholm spred intresset även norröver i landet. Efterfrågan på kurser blev så stort att Bengt Jonsson blev lite less efter 20 år.

– Samtidigt är det så kul, och suget kommer tillbaka om våren, säger han och kastar sig in i en entusiastisk utläggning om den förgängliga slöjden som en viktig kulturtradition, om hur slyet håller och åldras vackert, och till slut kan kastas på komposten.

Han berättar om en trädgård på Gotland där man hade flätat en kompostkorg för varje år och ställt dem på rad. Årets var grön och fin, de äldre grånade allt mer, och den som var tio år gammal syntes bara som en tendens till flätmönster i en jordhög.

– Bara fantasin sätter gränser, säger Bengt Jonsson och visar hur man kan göra kantstöd, buskstöd och korgar. Hur man kan använda samma stomme år efter år och bara förnya flätningen.

Det gäller att förankra, till exempel i jorden eller i borrhål. Bengt Jonsson har slaktat gamla skrivbordsstolar, det underlättar om man kan rotera pilflätningen. Fackorden är desamma som vid vävning, de stadiga pinnarna är varpen, som ger stadga åt flätningen. Slyet som han flätar runt är inslaget.

– Segt starkt och kvistfritt är förstås bäst, men det mesta går att böja. Det gäller att känna sig fram, att stretcha och töja, ungefär som vi gör med våra muskler, säger Bengt Jonsson.

Mer från temat Hem & Trädgård:

De byggde det mesta själva – kika in i Tina och Stefans växthus

Kolla – här är växthuset som Stefan byggde helt utan ritningar

Följ med in i Agneta Enzells orangeri på Rödön'

I Magnus snickeri skapas växthuset Nemo

TÄVLING: Vilken är din favoritplats hemma hos dig?

Följ med hem till Ida Pålsson i Östersund – återbrukets mästare

Här bygger Kjell Lundberg sitt drömbåthus på Frösön

Därför är trädgårdsbloggaren Ingela Fredell så brutal med sina pelargoner

Quiz: Vad kan du om trädgård och växter?

Så vårstädar du din trädgård

Därför ska du ta med dig köksredskapen till växthuset

Skapa feng shui i din trädgård

Så förvandlar du sly till prydnader i trädgården

Så här räddar du träden