Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så här tycker partierna om polisen

Anna-Caren Sätherberg (S) och Mats El Kott (FP) sitter i Jämtlands läns polisstyrelse. De har inget givet svar på hur fler poliser ska lockas till tjänstgöring i glesbygd. Men båda två vill se att nationella uppdrag i form av fjällräddning hamnar i länet när polisens nya organisation träder i kraft efter nyår.
– Om man som polis vill göra karriär måste möjligheten finnas här i länet, säger Anna-Caren Sätherberg (S).

Annons

Polisstyrelsen är utsedd av regeringen för att leda myndigheten efter de riktlinjer och prioriteringar som regeringen och riksdagen beslutat om. Det innebär bland annat att de beslutar om var polisen i länet ska vara stationerad. I Åre byggs det för närvarande en ny polisstation på bekostnad av stationen i Järpen och på Vemdalsskalet finns det planer på en ny polisstation.

– Behoven förändras, men polisen ska vara över hela länet, säger Anna-Caren Sätherberg (S), ordförande i polisstyrelsen och oppositionsråd i Åre kommun.

Är den det i dag?

– Om polisen ska täcka allt som händer i länet, på is, sjö och land, så har vi inte poliser till det.

– Men vi har, upplever jag, en mycket synligare polis och det märks på vår statistik över våld i offentlig miljö.

Hon lyfter fram samarbetet mellan polisen och Åre kommun som en viktig del i det brottsförebyggande arbetet.

Mats El Kott (FP), ledamot i polisstyrelsen och landstings- och kommunpolitiker i Östersund, menar att Jämtland är för stort för att polisen ska synas överallt i länet.

– Ska de åka runt i 20 mil för att visa upp sig?

Mats El Kott betonar I stället vikten av grannsamverkan för att förebygga brott och han tycker att det är mycket viktigare att polisen är tillgänglig och kan komma när det väl händer något. Han har själv blivit utsatt för inbrott i sin stuga på Rödön.

– Det kom två poliser väldigt snabbt och de visste inte att jag sitter i polisstyrelsen kan jag säga.

Nu ledde inte polisens insats till något gripande och åtal. Men Mats El Kott säger att Folkpartiet vill se hårdare straff för bostadsinbrott eftersom det är en sådan kränkning för de drabbade.

Det är svårt att rekrytera poliser till länets glesare delar och varken Anna-Caren Sätherberg eller Mats El Kott har någon given lösning på problemet. Men de ser båda möjligheter med polisens nya organisation som tar vid efter nyår. I stället för 21 myndigheter som i dagsläget blir det en sammanslagen polismyndighet i hela Sverige. Jämtlands nuvarande organisation kommer att ingå i region nord tillsammans med Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län.

– Om man som polis vill göra karriär måste möjligheten finnas här i länet, säger Anna-Caren Sätherberg.

En enig polisstyrelse har därför skriftligen uppvaktat Genomförandekommittén som leder polisens omorganisering: "Ett kommande polisområde utan reella karriärmöjligheter saknar dragningskraft på unga framåtsträvande samhällsbyggare och deras familjer, en kategori som vi så väl behöver i vårt län."

Så väl Anna-Caren Sätherberg som Mats El Kott vill att nationella uppdrag i form av fjällräddning och eftersök av person ska ligga i länet. De tror att det skulle locka poliser till Jämtland. Förhoppningen är också att löneskillnaderna inom polisen jämnas ut så att det inte blir en ekonomisk förlust att ta ett jobb på landsbygden.

Mats El Kott ser också möjligheten att kommendera poliser i större utsträckning.

– Det går ju att kommendera inom myndigheten från Stockholm till Strömsund. Men det ska naturligtvis inte göras i onödan.

Men det är inte enbart positiva tongångar kring den nya polisorganisationen. Anna-Caren Sätherberg anser att den demokratiska insynen kommer att bli sämre eftersom polisstyrelsen avskaffas och ersätts med ett regionalt råd i region nord där nästan hela Norrland ingår.

– Vi är medborgarnas ögon in i myndigheten och den rollen minskar nu.

Socialdemokraterna ville att Jämtland och Västernorrland skulle bilda ett eget distrikt.

– Vid ett maktskifte ska vi se över detta. Det vore bättre att dela på Norrland.

Anna-Caren Sätherberg tycker att Alliansregeringens mål, som sattes under den första mandatperioden, 20 000 poliser i Sverige är en trubbig målsättning.

– Att satsa på fler poliser samtidigt som klyftorna ökar i Sverige och arbetslösheten är skyhög leder inte till att man når målen om ett tryggare samhälle.

– Det bästa brottsförebyggande arbetet är att skapa ett samhälle som mår bättre.

Men hon medger samtidigt att Socialdemokraterna inte kommer att minska antalet poliser om de kommer till makten. Däremot vill man satsa på att göra om polisutbildningen till en treårig högskoleutbildning. Argumenten lyder att polisen måste bli bättre på att ta till sig och analysera kunskap, det skulle också bli lättare för poliser att vidareutbilda sig.

Mats El Kott säger att man inom Folkpartiet vill se mer fokus på kompetens än antal inom polisen.

– Hur många poliser vi har är inte lika viktigt som vad de här poliserna kan.

Han tycker att sättet som polisen rekryterar på är viktigt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

– Vi har många olika brott på internet i dag och då behövs det specialister. Men som det ser ut i rekryteringen i dag ligger det mer fokus på fysiken.

– Det är bättre att polisen anställer hackare än att de arbetar emot oss.

Men till skillnad mot Socialdemokraterna driver inte Folkpartiet på för en högskoleutbildning.

– Vi vill se en förändrad polisutbildning men vad den kallas är inte det viktiga. Det finns mängder med undermåliga högskoleutbildningar.

Tidigare artiklar:

Poliserna blir fel – men inte i glesbygden

Analys: Vad blev det av Alliansens satsning på polisen?