Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så minns läsarna parasitmånaderna

Att parasiten satt sina spår hos Östersundsborna råder ingen tvekan om. Vi bad läsarna skicka in sina minnen - så här låter deras historier.

Annons

Vansinnigt illamående

– Jag minns hur man ofta valde att låta bli att dricka på dagarna, kom hem kastade sig törstig på vattenkranen, -kom påt! -det bodde en parasit som hette Cryptosporidium i vattnet - Aaaa, Nej!!, inte igen, INTE en gång till, spottade, fräste, sköljde

– Nej!!!, reaktionen i magen som sög och bubblade som en vulkan, sket. Spydde och vansinnigt illamående undrade om man skulle dö, äckligt att det bodde en liten äcklig mask i magen som verkligen ställde till det för 20 000 människor i och kring Östersund

Kastruller, tillbringare, kokade äckligt vatten som luktade förfärligt, ställdes på kylning på balkongen, avtrycken i i snön

Staplarna av kolsyrat vatten i mataffären, hur folk bunkrade desperat

Ganska intressant faktiskt, hur vi bär oss åt när det "självklaraste" går sönder, blir felande

– Spekulationerna. om var, vem som hade skitit i dricksvattnet, skrönor om att vi drack ytvatten som hämtades nära avloppsvattnet nära Storsjöflaket, ryktena gick, bäcken i Odensala, hur några stackare där hade sedan länge haft sin toalett felkopplad, att skiten rann ut i det vatten som vi dricker osv, sedan spaningarna och anklagelserna om vem som hade gjort felkopplingen, om han redan var död, för en han var det, hur folk i Odensala tittade snett på varann och tittade ner i den uppgrävda avloppsgropen och samtalen där som spred sig enda till Radio Jämtland som varnade och varnade, på lokalTV satt de infrastrukturstyrande för vattnet och mumlade, stressade i blicken med svettpärlor på överläppen

– Rädslan att vi som drabbats skulle förmodligen få följdsjukdomar i flera år framöver, tanken om att urlakad bära det äckliga krypet i magen som var så in i helsike svårbekämpad, att det kanske skulle vara förevigt, kanske kom från Thailandsresenärer, skräcken, törsten lyste i ögonen på "stans" bortskämda invånare som -aldrig varit med om något liknande

Vi hämtade underbart vatten i en kallkälla i Hackås och mådde toppen utom de dagar man glömde bort, vred på kranen, tog sig en slurk -Neeeej

Mikal

Ville bara dö

Jag skulle precis iväg på en veckas semester när parasiten slog till, först blev jag sjuk under resan ner och sedan kom det tillbaka under resan hem. Att åka flyg och tåg och vänta på stationer, flygplatser samt stå i köer var helt vidrigt med kramper och parasiter i magen. På sista tåget hem till Östersund från Arlanda minns jag att jag bara ville dö. Men semestern blev lyckad, på plats där nere i solen mådde jag fint, det var bara resan fram och tillbaka som blev lite extra kämpig...

Sol

Konstiga smärtor

Jag var hos min mamma några veckor och en vecka innan larmet kom fick jag konstiga smärtor i magen och jag fick springa till toaletten hela tiden dygnet runt. Hade aldrig haft sådana smärtor som kom mitt emellan bröstet och magen så jag trodde katastroftänkande att det var nåt allvarligt. Men jag vågade inte säga något till min mamma eftersom hon då skulle skjutsat mig i ilfart till sjukhuset och sådana är jag rädd för. Så jag låg och hade jäkligt ont i en vecka och när det värsta var över, Då kom rapporten och jag kunde andas ut. Det var "bara" en parasit. Det dåliga måendet fortsatte i 3 veckor men jag var inte så dålig som första veckan så jag fick leka sjuksköterska åt alla i min närhet som insjuknade.

Anita

Ingen välkommen gäst

Jag hade precis genomgått en titthålsoperation för att ta bort en cysta på äggstocken och var öm i magen. Sex dagar efter operationen fick jag otroligt ont i magen och trodde att det blivit någon inflammation eller något annat som hänt efter operationen. På torsdagskvällen den 25 november får jag en diarré som inte var som en "vanlig" diarré. Jag drack så mycket vatten jag kunde... Men så fort jag drack eller försökte äta så fick jag gå på toa, allt rann rakt igenom mig.

På fredagkvällen såg jag på tv och såg rullisten som uppmanade alla att inte dricka kranvattnet utan att koka det först. För min del var det redan för sent, men jag kokade mycket vatten!

Med mitt nedsatta immunförsvar till följd av två antibiotika-kurer och en operation så drogs jag med parasiten i en månads tid. En månad då jag i princip bara levde på ProViva, a-fil och riskakor.

Jag pendlade till Storhogna och kunde ta med dunkar med vatten därifrån och så köpte jag en hel del vatten på flaska också till dricksvatten.

En vecka efter att jag blivit fri parasiten fick jag en influensa som höll sig kvar i min kropp en månad... Två veckor var jag frisk och sen fick jag tre diskbråck... Jag kan väl säga att den där parasiten var ingen välkommen gäst i min kropp och jag har fortfarande problem med mage och tarm efter parasit-perioden.

Det sista året har varit omtumlande för mig och parasiten var en stor del i det hela. Hade jag klarat mig från den så tror jag att jag hade klarat mig från influensa och diskbråck också. Men livet ville annorlunda med mig och jag har lärt mig mycket om mig själv och om andra, men det är inget jag önskar ens min värsta fiende att gå igenom.

Parasiten kommer jag alltid att komma ihåg, det var ingen vanlig magsjuka på ett par dagar, tänk att ha diarré i en månads tid och inte kunna äta riktig mat, men jag överlevde det också och det finns de som har det mycket värre ute i världen. Men i vårt land borde vi inte ha så dåliga reningsverk som lamslår en hel stad.

Cattis Olsson

Lycka att ha egen brunn

Befann mig på vandrarhemmet på Fridhemsplan i Stockholm. Pratade med min mor på telefon... hon sa redan på fredagkväll eller om det var lördag kväll: - driick itnåå vatten näär du landar på flygplassa när du kommer heim, de e något konstigt med vattnet. D.v.s nyheten var ute i media.

Minns att jag under december kände lycka över att ha egen brunn och bo utanför stan. Att jag bestämde mig för att aldrig mer dricka stadsvatten, det gjorde jag efter att sett den otäcka parasiten i förstorning i ÖP. Det löftet till mig själv har jag dock brutit flera gånger nu ett år senare.

Ingrid Larsson Kälabacken

Var inställd på att bli sjuk

Den sista "rena" vattenklunken togs dagen innan parasiterna blev kända, ute vid intagssilen på närmare 38 meters djup. Kanske var det jättelaken som sågs på vägen tillbaka som var den skyldige. Vad vet jag. Dom efterföljande dagarna var jag rätt inställd på att bli sjuk, men jag klarade mej, tack och lov.

Jimmy Dahlström

Sket som en rymdraket

Orsaken till varför jag minns parasiten och dess effekt så väl är att jag var först förkyld i slutet av Oktober början av November förra året och drack därför mycket vatten för att bli frisk, och så fort jag frisknade till så trodde jag att jag hade åkt på en vanlig magsjuka men den gav inte med sig och efter några dagar så åkte jag på nån långdragen influensa samtidigt som jag spydde och sket som en rymdraket.

Efter nån vecka utan att veta vad det var som orsakade mina magbesvär så började det komma ut i media vad det var, och då slutade jag dricka vatten på stört..

Richard Strand

Ingenting hjälpte

Ja ush, det var riktigt obehagligt. Började med lindrig magont på kvällen. Jag och fästmön gick och la oss, hon somnade ganska direkt men själv så låg jag vaken med ett magont som bara blev värre och värre. Ingenting hjälpte, var uppe och försökte gå, låg på kuddar, låg i fosterställning. När smärtan var så intensiv att jag knappt kunde röra mig och den lindrigaste ställningen var halft hukandes så ropade jag tillslut på fästmön att vakna och köra mig till akuten. Att ta sig till bilen och att sätta sig ner var en riktig kamp vid det här laget. Runt 3 på natten ankommer vi till akuten på lasarettet. Ett dygn av att vara vaken och inlagd på sjukhus med röntgen och massa tester tar sin början. Magsmärtorna lindras allteftersom och försvinner helt efter fyra dagar. Efter magsmärtorna följer feber. Läkarna kom aldrig underfund med vad det var för fel på mig men att de kunde utesluta cancer eller att något hade gått sönder räckte för mig :)

Två veckor senare kunde man läsa i ÖP om en misstänkt parasit i dricksvattnet och magsmärtorna fick förmodligen sin förklaring.

Daniel Didriksson

Förtvivlan över sonens sjukdom

Mitt äldsta barn blev sjuk nästan 1 vecka innan larmet kom, han hade en vansinnig diarré, mådde mycket illa och hade väldigt ont i magen. Som brukligt är när man har en sådan åkomma uppmuntrade jag honom att dricka mycket vatten vilket han gjorde; men han blev bara sjukare och sjukare.... Naturligtvis eftersom vi sedan fick veta att det var just vattnet som gjorde honom sjuk.

Själv blev jag också dålig, men inte lika hårt och inte lika länge. Resten av familjen klarade sig skapligt med bara ett par dagars sjukdom. Sonen var superdålig i drygt 2 månader och fick inte gå på skolan under lika lång tid. Jag var naturligtvis upprörd, men vad hjälpte det?

Mina största minnen är förtvivlan över sonens sjukdom som aldrig ville ge med sig, ilska över tystnaden från politiskt håll och allt släpande på vatten. Att vi kommuninnevånare inte fick ersättning eller friskt vatten av kommunen var och ÄR fortfarande skamligt.

Astrid


Värsta magsjukan jag varit med om

Jag kommer ihåg att jag hörde om ett möjligt problem med vattnet en kväll, letade lite om det på nätet och hoppades att jag inte skulle drabbbas.

Redan kvällen efter detta så började jag få ont i magen, och sen kom det. En och en halv vecka med nästan konstant magont och alla andra roliga magsjukesymptom. Satt och svor över att informationen inte kommit i tid, att kommunen tog ytvatten från sjön och inte från en grundvattentäkt och försökte få behålla maten.

När så det till slut började klinga ut för mig så hade jag tappat några kilo i vikt och fick ägna den närmaste tiden åt att koka vatten, koka vatten, koka vatten och naturligtvis, koka vatten.

Tog ett par månader innan magen var helt som den skulle, den värsta magsjuka jag varit med om. Att det inte fanns UV-filter sedan innan gjorde mig arg, att kommunen mest verkar ha kört på "äsch, inget har hänt, än" gjorde mig arg, att ingen ersättning för detta misstag skulle betalas ut via kommunen eller Östersundsbostäder (enligt dem själva) gjorde mig riktigt arg. Vissa kanske säger "Men i Afrika...", ja visst, men det är inte i Sverige, i Sverige kan man generellt sett räkna med rent vatten, eller åtminstone att få information om eventuella problem med vattnet så fort de upptäcks. Men i Östersund, där ska vi tydligen vara glada över att vårt vatten håller snäppet bättre kvalitet än de sämsta delarna av utvecklingsländer (om man får tro vissa debattörer).

Mikael Jacobson

Vi hade bra vatten

Vi hade just fått kommunalt vatten, vi rev ut vattenrenare och pump till egna borrhålet. Vi hade bra vatten. Då kom parasiterat vatten från kommunledningarna. Ingen har pratat om någon kompensation men det är typiskt de som inte vill ta ansvar.

Ej bitter

Äckligt missfärgat vatten

Jag och min sambo befann oss hos bekanta och vi hade precis druckit vatten till maten. Då får jag ett SMS från mamma där det stod att vi "ABSOLUT INTE" ska dricka kranvatten, det kan vara "förorenat".

"Jaha, nu är det bara att vänta på att bli sjuka då!" tänkte vi... ganska förnärmade. Jag minns blickarna mot vattenkaraffen på middagsbordet.

Hemma började vi koka vårt vatten och förvarade i en kastrull. I början var det äckligt missfärgat och vi hittade stora skräp i det.

Vi köpte aldrig flask-vatten det är ju redan mycket andra bakterier i sånt. Det svåraste var att bryta vanan att använda kranvatten så vi klistrade fast varningslappar på kranarna. "DRICK INTE!!"

Man tyckte hemskt synd om alla barn och äldre som blivit sjuka. Speciellt de ensamstående föräldrarna som måste stanna hemma från jobbet, tiden innan jul. Underskott i kassan är det sista man behöver då.

Det första tecknet på att jag blivit smittad kom månaden efter att vi fick nyheten. Jag fick magsmärtor efter att jag ätit/druckit något.

Man vågade inte gå på stan efter att ha fått smärtattacker i magen och jag vaknade ofta på nätterna.

Jag kunde inte gå på mina Komvux föreläsningar vilket kunde bli ödesdigert eftersom jag hade en deadline att söka till universitet.

Det värsta var en natt där jag vaknade och sprang sprintlopp till toaletten och spydde.

Livet kändes verkligen skit där jag satt på knä med pannan mot toa-ringen, helt utmattad och illamående av kräklukten. Magen bubblade ilsket. Då gav jag en tanke till Kommunen...jag att jag ville skipa rättvisa!! Sen spydde jag en gång till.

Min sambo, "den odödlige" fick magsmärtor och spydde natten efter.

Men han tror fortfarande inte att det var parasiten..(yeah right).

Det vi irriterade oss på mest var att det tog sån tid att lösa problemet! Minns besvikelse efter besvikelse när datumen för att få rent vatten sköts upp gång efter gång. En symbolisk summa vore verkligen på sin plats. Var ett föredöme Östersunds kommun!!

Sanne Bergman