Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så ska mobiltäckningen bli bättre i länet

Nu börjar det klarna hur mobiltäckningen ska bli bättre. Men bollen för förändring är tillbaka där klagomålen är störst. Det vill säga här.

Annons

I våras när den bristande mobiltäckningen blev en het politisk potatis fick Post- och Telestyrelsen i uppdrag av IT-ministern Anna-Karin Hatt (C) att åka runt i landet och samla på sig tips på lösningar. Dessa dialogmöten hade ett syfte: att främja utbyggnaden av mobiltäckningen i glesbygd där operatörerna själva inte tycker att det är lönsamt.

Frågan var hur detta skulle gå till.

De största hindren för mobiltäckning på landet hade redan ringats in av PTS. Slutklämmen efter en lång lista på "oskäliga kostnader" som alla bidrog till att det blev kommersiellt ointressant att resa master, var "bristande samordning". Nya master skulle visst kunna resas där det inte är tättbefolkat om det bara fanns någon som höll ihop alla olika aktörer med intresse av en mast, skrev PTS.

Med samarbete skulle kostnaden kunna bli lägre och utbyggnad möjlig. I Norge har det hittills blivit nästan 100 nya "olönsamma" master på det här sättet. Enligt Telenor gav dessa master så mycket god PR att det var värt det, trots att investeringen för deras del bara gick jämnt upp.

I Sverige är viljan att jobba ihop på detta sätt liten. Det finns ingen som håller ihop alla dessa viljor, sa PTS.

Det var alltså före höstens dialogmöten. Nu är rapporten över dessa möten klar. Vad blev resultatet?

Jo, PTS passar tillbaka frågan om dålig mobiltäckning till länsstyrelsen och Regionförbundet. De kan fortsätta att ordna sådana här dialogmöten för att privata och offentliga aktörer ska börja samarbeta som i Norge, föreslår PTS.

– Vårt uppdrag är slutfört nu och vi bollar över frågan. Vi hoppas att länsstyrelsen ska ordna sådana här möten mellan olika aktörer, säger Christian Höglund vid PTS.

Telias informationschef Björn Berg är entusiastisk över förslaget som andas stor frivillighet. Nu kan det bli bättre täckning även där det är olönsamt, säger han.

– Att master skulle hållas hemliga och att man vägrar andra att dela mast stämde förr, men det hör till gårdagen. Körde man E4 förbi Gävle kunde man se tre master bredvid varandra med tre olika operatörer men så är det inte längre. Men det finns annat som driver kostnader och det är till exempel att man behöver ha fiber till en mast, då kostar det att gräva. Kommuner tar ut en markavgift om det är deras mark. Kan man komma överens om sådant kan man få kalkyler att bli gröna som först var ilsket röda.

Vem ska se till att ni bygger ut där det är olönsamt?

– Piskan ligger hos länsstyrelsen. De måste vara vår ledare. Vi vill medverka till bättre täckning på det här viset. Bjuder länsstyrelsen upp till dans så kommer vi. Jag tycker det är bra att PTS inte pekar med hela handen. Gör man det svarar bara operatörerna att vi lever upp till våra villkor i lagstiftningen, det leder inte framåt.

Björn Berg tror att Norge-modellen i kombination med den frekvens som operatörerna hoppas få tillgång till, den som nu används till marksänd digital-tv i frekvensbandet 700 Mhz, gör att täckningen i glesbygden kommer att se helt annorlunda ut.

– Alla strån behövs till stacken, då slipper vi ett nytt telekrig och det är jag verkligen glad för om vi slipper. Samtidigt var telekriget en väckarklocka, säger han.

Anders Byström är chef för Regionförbundet i Jämtland. Det är alltså han som nu fått bollen i knät att sammanföra privata operatörer med kommuner och andra aktörer.

– Vi har tagit bollen och hoppas att vi ska göra det så bra som möjligt, men vi är säkra på att politikerna också kommer att ställa krav på att det blir mer stöd för mobilt och bredband i glesa områden. Det här är en av de viktigaste frågorna vi har i Jämtland.

När står första olönsamma masten på plats?

– Det vet jag inte, men första dialogmöten ska vi ha inom två månader.