Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så skyddar kommunerna de förtroendevalda

Bara två kommuner i länet har handlingsplaner för hot och våld mot förtroendevalda.
– Kommunen arbetar inte aktivt med området då en sådan problematik inte är framträdande över huvud taget, säger Christoffer Fransson på Härjedalens kommun.

Annons

Enligt brottsförebyggande rådet är ett av de viktigaste verktygen, för att hantera hot och trakasserier mot förtroendevalda, en politiskt beslutad handlingsplan. För att inte säkerhetsarbetet ska vara beroende av enskilda personer.

I våras undersökte organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) hur det låg till i kommunerna runt om i landet. Det visade sig att bara 36 procent av kommunerna hade en handlingsplan för att motverka hot och våld mot förtroendevalda.

I Jämtland är det bara Östersunds och Krokoms kommun samt landstinget som har separata planer för förtroendevalda. I Ragunda finns det avsnitt i kommunens hot- och våldpolicy som riktar sig till förtroendevalda. Men i Bräcke, Härjedalen och Strömsund har inte kommunen några handlingsplaner.

Åre kommun hänvisar till kommunens handlingsplan för skydd mot olyckor. Enligt säkerhetssamordnare Anna Hammarberg är tillvägagångssättet detsamma oavsett om det gäller personal eller förtroendevalda.

Härjedalens kommuns säkerhetssamordnare Christoffer Fransson säger dels att det inte finns någon problematik med hot och våld mot politiker i kommunen, men han anser också att det är oklart vem som egentligen ansvarar för vad.

– Är det ett arbetsmiljöansvar för partierna själva eller är det kommunens ansvar i egenskap av geografisk politisk arena?, säger han.

I Strömsunds kommun finns det inte heller någon handlingsplan, men där har det varit situationer som upplevts som problematiska.

– Det har varit trakasseriliknande brevväxlingar, som kan upplevas som väldigt obehagliga. I längden kan det påverka vilka politiska beslut som tas, säger säkerhetschefen Irene Tängmark.

Strömsunds kommun har haft en dialog med polisen om dessa händelser och man har bjudit in de förtroendevalda till utbildningsdagar, där de uppmanas att rapportera alla händelser till kommunens säkerhetschef. Men även Irene Tängmark pekar på att ansvarsfrågan är otydlig.

– Jag kan inte tvinga dem att lämna allt till mig, de är ju inte anställda, säger hon.

SKL har under våren, på olika sätt, uppmanat kommuner och landsting att ta tag i frågan. Huvudargument för att det ska finnas en handlingsplan är att man ska ha en beredskap uti fall att.

– Har du ingen plan är du illa förberedd om det händer någonting. Det är alltid bättre att tänka till innan, säger Anna Lindström, projektledare på SKL.

Men Anna Lindström håller med om att ansvarsfrågan är oklar och SKL har uppvaktat regeringen om att lagstiftningen bör förtydligas och skärpas.

– Som förtroendevald har du ju ingen anställning, man faller inte in under kommunens arbetsmiljöansvar. Men partiet har inte heller något arbetsgivaransvar, vilket innebär att det ofta upplevs som om ansvaret faller mellan stolarna, säger hon.

Läs också:

Hotet mot Bengard blev en vändpunkt