Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Så vill SD och FP satsa på glesbygden

De flesta av Sverigedemokraternas väljare bor på landet. Folkpartiet har för första gången presenterat ett landsbygdspolitiskt program.
Peter Dahlstedt (SD) i Kycklingvattnet och Malin Rimmö (FP) i Borgvattnet företräder vitt skilda partier. Bägge bor i glesbygd.

Annons

Peter från Närke bor drygt en mil norr om Gäddede, i en nybyggd villa på en udde i Kycklingvattnet. Han står överst på kommunlistan i Strömsund och leder partiet i Åre, Krokom och Strömsund. Privat söker han jobb och inser att han kanske måste flytta.

– Man skulle kunna säga att man får gilla läget som valt att bosätta sig här, men man måste föra en viss politik för att det ska bli bättre för oss som bor så här. Jag tycker det är viktigt att det finns statliga jobb i små centralorter och jag tycker att det är synd att svenska företag inte är mer patriotiska så att de har kvar tillverkning i Sverige.

Peter ursäktar sig för att han inte är insatt i SD:s landsbygdspolitik, men förslaget att satsa på basnäringarna, till exempel skogsforskning låter bra, tycker han. Det behövs nya idéer som kan ge jobb i skogen.

Han säger också att den senaste mandatperioden inte inneburit några stora konflikter på hans egen nivå, i fullmäktige.

– Jag tycker att de andra partierna gör så gott de kan. Det är inte mycket att bråka om.

Inte om strategin att locka nyinflyttare heller?

– Vi har inte tagit ställning. Men att ta emot holländare är en bra idé. De väljer själva att komma hit. Flyktingar har tvingats på flykt och därför är de här mot sin vilja. Naturligtvis ska vi hjälpa dem som har det svårt, men inte ta emot fler än vi klarar av.

Malin Rimmö är ombudsman för Folkpartiets ungdomsförbund, jobbresorna från Borgvattnet dit hon återvänt blir många. Hon kandiderar på alla listor i valet, men eftersom FP är så litet i länet är det inte givet att hon kommer in ens i Ragunda.

– Jag är liberal. När jag var på mitt första politiska möte var det som att komma hem, säger hon.

Det behövs mer statliga resurser till glesbygden eftersom det inte är tillräckligt många skattebetalare som delar på bördan, menar hon. Politik kan minska skillnaderna mellan stad och land. Att förstatliga skolan är därför glesbygdspolitik, säger Malin och tar Ragunda som exempel, en kommun där skolan skulle gynnas om den blev statlig.

– Och det behövs mer resurser till bredband och fiber. Och att göra det enklare och bättre för små företag. Många på landet har egna firmor.

Folkpartiet är i sitt landsbygdsprogram helt ensam om en punkt. Integration och jämställdhet har en egen rubrik där satsningar mot fruimport ingår. FP vill till exempel stärka kvinnojourerna.

Hur kommer det sig att Folkpartiet för första gången formulerat en politik för glesbygden?

– För att partiet till slut har förstått att det är ett utslag av fri vilja att flytta till landsbygden och inte bara därifrån, svarar Malin.