Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Samordna statens it-nät

Sverige har höga ambitioner när det gäller att ta tillvara de möjligheter som ges av olika former av it-lösningar.

Annons

I ett europeiskt perspektiv ligger vi långt framme, framför allt när det gäller andel av befolkningen som har riktigt snabbt bredband. Samtidigt är det tydligt att det är långt kvar innan hela svenska folket kan lita på att det finns tillgång till snabbt bredband i hela landet.

Under de senaste decennierna har det gjorts mycket, men samtidigt har kraven på vad som är tillräckligt snabbt ökat. Det som för några år sedan dög för dåtidens behov räcker inte alls när hela familjen samtidigt använder sina uppkopplade datorer, telefoner och plattor till allt från att se på tv till att hitta receptet till middagen.

I en tid när också allt mer av samhällets service kräver tillgång till bra datakommunikation ökar kraven på att staten ska ta ansvar för att det ska finnas en bra it-infrastruktur i hela landet.

En fördel är att mycket av själva infrastrukturen redan finns, och till en inte oväsentlig del ägd helt eller delvis av staten. Vattenfall, Svenska kraftnät, Trafikverket och Teracom förfogar alla till exempel över fiberoptiknät. Näten är dessutom ofta utbyggda också i delar av landet där det idag är svårt att få kommersiell lönsamhet på investeringar i att bygga fibernät.

Dessa aktörer ägnar sig dock inte i första hand åt att bidra till att underlätta digitaliseringen av Sverige. Det var därför välkommet att regeringen i budgeten för 2014 gav besked om att det skulle tillsättas en utredning för att se över hur statens samlade it-infrastruktur bättre kan tas tillvara för att nå regeringens bredbandsmål.

Utredningen är inte tillsatt ännu, men organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, känner oro för att utredningen i alltför stor utsträckning kommer att fokusera på att hitta möjligheter att spara och effektivisera hos de berörda företagen och verken, i stället för att se hur den statliga it-infrastrukturen kan användas för att ge bättre och snabbare tillgång till bredband.

Det är inte så konstigt att just SKL intresserar sig för frågan. Ett väl fungerande nät för datakommunikation är viktig för utvecklingen i landet. Den är också viktig för att det offentliga Sverige ska kunna fungera. Det är runt om i Sveriges kommuner som bristerna på tillräcklig bredbandskapacitet blir tydliga, både för näringslivets behov och för kommunernas verksamheter.

Som ett inspel till regeringen har SKL därför låtit ta fram en rapport där man bland annat konstaterar att det finns en del problem med dagens splittrade förvaltning av statens it-infrastruktur. Det är svårt för de olika aktörerna att ta tillvara den potential som finns, även när man i princip är öppen för att sälja kapacitet i sina fibernät. Verksamheten är av naturliga skäl lågt prioriterad och det upplevs finnas ett bristande intresse av att göra utbyggnader och investeringar som inte direkt krävs för den egna kärnverksamheten. Rapporten lyfter fram den stora nytta som skulle kunna åstadkommas om staten använde de resurser som finns till att skapa ett sammanhållet nationellt svartfibernät som knyter samman landsdelar och orter.

Regeringen bör ta intryck av SKL:s rapport och ge tydliga direktiv så att utredaren i första hand ser till möjligheterna att bidra till att nå målen för bredbandsutbyggnad och inte fokuserar på organisationsegoism och möjliga besparingar.