Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Samtalsstöd och minskat elevantal på önskelistan

Bräcke skulle vilja förstärka skolans samtalsstöd och Östersund minska sköterskornas elevantal. Men med villkorade pengar är det oklart om regeringens 625 miljoner kan göra någon skillnad.

Annons

Mer tid med eleverna. Det är vad som står högst upp på skolsköterskan Christina Larssons önskelista, om Östersunds kommun skulle välja att ta del av regeringens 650 miljoner till landets skolhälsovård.

– Alla vi inom elevhälsan tycker nog att det vore bra med ett tillskott till verksamheten. För oss sköterskor vore det bra att få ett mindre elevantal per person så att vi kan spendera mer tid med eleverna, säger Christina Larsson som är skolsköterska på Ängsmoskolan i Torvalla.

Samtidigt påpekar hon att elevhälsan i Östersund har fungerat bra under senare år och att deras verksamhet inte står och faller med regeringens utlovade miljonregn.

– Om det finns villkor involverade så kanske man ska ligga lågt tills man har mer information, säger hon.

Annika Sjövill är skolsköterska i Bräcke och hon anser att de senaste årens minskade antal elever per personal inom kommunens elevhälsa har gjort att de har fått en rimlig arbetsbelastning.

– Om vi skulle få extra pengar så tänker jag rent spontant att vi kunde få användning för dem på samtalssidan. Det är många elever som har det jobbigt, vilket inte minst har framgått av Folkhälsoinstitutets utredning om barns psykiska hälsa, säger hon.

Bräckes social- och utbildningschef Lars Liljedal är kritisk mot sättet som Utbildningsdepartementet villkorar pengarna på.

– Det är ett återkommande mönster att de statliga bidragen blir villkorade. Vi tar gärna emot pengar men utan pekpinnar, för vi är redan ganska generösa på elevvård men har andra behov inom de kommunala verksamheterna, säger han.

Han kommer nu att sätta sig ner med Bräckes skolchef Catarina Julin Nygren för att analysera om det här är något som kommunen kan ha nytta av.

– Det är ett mycket angeläget område, som jag tycker att man ska kvalitetssäkra med regler, lagar och förordningar och sedan låta kommunerna själva bestämma hur de ska disponera sina resurser, säger Lars Liljedahl.