Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sänkt moms lyfte arbetslösa

Historiskt brukar restaurangbranschen följa utvecklingen i ekonomin. Men efter januari 2012 då restaurangmomsen sänktes kan man i stället se ett trendbrott. Utvecklingen inom restaurangbranschen har varit väldigt stark och över 7000 nya helårsjobb har skapats. Det visar nya uppgifter från Visita som noga följt branschens utveckling efter sänkningen av restaurangmomsen.

Annons

Den som följt de senaste årens arbetsmarknadspolitiska debatt vet att det framför allt är två grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, unga och invandrare. Det talas om trösklar på den svenska arbetsmarknaden, där det första jobbet är av avgörande betydelse för en persons fortsatta utveckling. Och ju längre man är arbetslös, desto svårare är det att ta sig över tröskeln.

I dessa sammanhang brukar en rad serviceyrken, anställningar inom handeln och restaurang pekas ut som en språngbräda för komma över tröskeln eftersom de har låga förkunskapskrav. En intressant notering är därför att över hälften av de nyskapade jobben inom restaurangbranschen gått till personer som är 25 år eller yngre och drygt vartannat jobb har gått till personer som inte är födda i Sverige.

Sänkningen av restaurangmomsen har kritiserats för att vara en dyr reform. Med 7000 nya helårsjobb innebär det att varje jobb kostat 400 000 kronor. Den kostnaden ska jämföras med bortfallet i ekonomin på 300 000 kronor per år och arbetslös ungdom. Till det tillkommer också kostnader på mellan 350 000 och 1 600 000 kronor årligen i välfärdskonsumtion.

Kritiken saknar alltså grund eftersom det handlar om människor som gått från arbetslöshet till arbete. En arbetslöshet som har en negativ påverkan på vår ekonomi, men framför allt för den enskilde i skadad självkänsla och samhällstillhörighet.

Restaurangbranschen förtjänar ett erkännande som dörröppnare in i arbetslivet. Oppositionens hot om en dubbelstöt mot restaurangbranschen är därför mycket oroande. En dubblerad restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter för unga skulle höja trösklarna för de grupper som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden.

Den sänkta restaurangmomsen är en av Alliansregeringens mest lyckade näringspolitiska reformer och med dess jobbskapande effekter förtjänar den att vara kvar.

Men i grund och botten är den sänkta restaurangmomsen en rättvisefråga och reformen ska inte behöva motiveras med antalet jobb den skapat. Principen bör vara densamma att oavsett om en sallad köps i en salladsbar eller i matbutiken så ska man som konsument inte behöva betala olika moms.