Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Säpo anklagas för att ha struntat i hot mot imamen i Strömsund

Från flera håll kommer uppgifter om att Säpo blev varnade för att det fanns planer på ett attentat mot imamen i Strömsund.

Uppgifterna säger att den skjutne imamen Obid-kori Nazarov begärde skydd från svenska säkerhetspolisen, Säpo, när han kände sig hotad till livet.

Enligt den Frankrikebaserade människorättsorganisationen Association for Human Rights in Central Asia, AHRCA, ska Nazarov redan 2010 ha berättat för Säpo om sina misstankar om att han var hotad. ”Tyvärr blev hans rapporter ignorerade”, skriver organisationens president Nadejda Atayeva på deras hemsida.

US Commission on International Religious Freedom, USCIRF, är en nämnd som inrättats av den amerikanska regeringen för att övervaka religionsfrihet runt om i världen. I sin årsrapport skriver de om attentatet i Strömsund. Där hävdar de att Nazarov begärde skydd av den svenska polisen bara några dagar innan han blev skjuten.

Samma uppgift har förekommit i tidningsintervjuer med närstående till Nazarov.

Nadejda Atayeva menar att hot och trakasserier mot politiska flyktingar från Uzbekistan är särskilt vanliga i Sverige. Hon hävdar att den svenska säkerhetspolisen länge struntade i flyktingarnas berättelser om telefonhot, utpressning och hot mot anhöriga i Uzbekistan.

Atayeva går så långt som att påstå att Säpos passivitet bidrog till att Nazarov blev skjuten: ”Svenska myndigheters oförmåga att bedöma den uzbekiska säkerhetstjänstens aktiviteter i tid har skapat en känsla av det går att agera ostraffat. Det ledde fram till beslutet att organisera ett politiskt mord, i strid mot Sveriges nationella suveränitet”.

AHRCA kräver att svenska myndigheter inte bara utreder mordförsöket mot Nazarov, utan också trakasserierna mot uzbekiska flyktingar.

Atayeva hävdar att ambassaderna är sambandscentraler för regimens förföljelser, och att det nät av spioner som rapporterar till säkerhetstjänsten om sina landsmän, organiseras därifrån.

Studenter som åker utomlands för att studera är exempel på en grupp som blir värvade med skrämsel och hot. Om de inte går med på att bli angivare riskerar anhöriga i hemlandet att råka illa ut. De två Malmöbor som sitter häktade för medhjälp till mordförsöket i Strömsund är studenter.

”Konsultfirmor” och flygbolag är andra täckmantlar som säkerhetstjänsten borde titta närmare på, menar Atayeva. ”Hittills har svenska och europeiska myndigheter varit ointresserade av sådana försiktighetsåtgärder. Det har gjort Sverige och andra EU-länder till en huvudarena för internationella terroristbrott som begås av den uzbekiska regimen”, skriver hon.

ÖP har bett Säpo och justitiedepartementet att kommentera kritiken. Båda avstår med hänvisning till att de inte kommenterar enskilda fall.