Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Seierstad griper tag

Annons

Ibland griper böcker liksom tag i en.

Det blir omöjligt att sluta läsa. Trots fasorna, lidandena, umbärandena, polisens tillkortakommanden och till sist bomben och avrättningarna in i minsta detalj, känns Åsne Seierstads bok om terrordådet i Oslo aldrig besvärande.

"En av oss" (Bonniers) blir i stället det försök till förklaring som en hel värld undrat över sedan 22 juli 2011: Hur kunde det hända? Ett sträckläsningsdokument som blir allt mer angeläget för varje avsnitt.

Författarinnan har gått grundligt till väga. Det som skulle bli en artikel i magasinet Newsweek blev inte bara det, utan en hel bok om terroristen Anders Behring Breivik.

Om hans offer i regeringskvarteret i Oslo, men mest av allt givetvis: En berättelse om alla ungdomar som miste livet på norska Arbeiderpartiets egen ö Utöya efter den mest fasansfulla timme som nationen skådat sedan andra världskrigets dagar.

Och om deras förtvivlade föräldrar, syskon och skadade överlevande.

"En av oss" beskriver Anders Behring Breivik i sin barndom som en blond norsk pojke, vilken som helst, men som av många skäl hamnade snett.

Han rationaliserades tidigt bort av sin far diplomaten. Kvar som trygghetsgestalt blev en psykisk klen moder som själv aldrig fann fotfäste och som därför inte heller hade kraft att hjälpa sin son.

Anders Behring Breivik såg rikemansbarnen på Osloväst, men fastän han själv bodde i gränslandet mellan den rika stadsdelen och huvudstadens mer sunkiga östsida, var han den ständige outsidern.

Livet kom att handla om graffitimålning. Om år av dataspelande med våldsinslag, fåfänga försök att passa in i ett samhälle där Breivik så småningom såg de marxistiska elementen (Arbeiderpartiet), som fienden. Gro Harlem Brundtland och Jens Stoltenberg med flera, släppte invandringen för långt.

Anders Behring Breivik såg till sist som sin livsuppgift att stoppa den muslimska utbredningen i det norska samhället och allt nådde sin kulmen den 22 juli 2011. Framtidens Arbeiderparti skulle utrotas.

Åsne Seierstad tar verkligen inte förövaren i försvar. Men hon värjer sig samtidigt inte för att beskriva hur 1980- och 90-talets norska samhälle samtidigt misslyckades med att anpassa gossen Anders. Titeln "En av oss" blir därför parallellt en nagel i ögat på samfundets brister.

Inför Breiviks fasansfulla handlingar finns naturligtvis inget som helst försvar. För hur skall någon mänsklig varelse kunna förstå hur en till polis utklädd 33-årig norsk medborgare på en timme dödar 69 norska obeväpnade ungdomar? Om hur han avrättar dem en efter en, på nära håll.

Visst är det hemskt att läsa om dåden, men också nödvändigt. Samtidigt blir situationen än mer gripande när offrens föräldrar, deras kamrater och syskon blir en del av skeendet, både före, under och efter terrorangreppet.

Starkast blir 18-årige Viljars vittnesmål mot förövaren. Pojken från Nordnorge, som fick fem kulor i sig, men som ändå vägrade dö och mot alla odds kom på benen igen.

Åsne Seierstad visar här sin journalistiska kompetens när hon gjort det gedigna hantverket och lyckas kombinera det med bokformens möjlighet till fördjupning.

Allt fångas in i dramat, som mitt i allt eländes elände även rymmer mänsklig värme hos de drabbade, hur det nu varit möjligt.