Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Sitter det i generna?

Annons

Jag besökte en lågstadieklass i länet för ett tag sedan. De hade skrivit var sin berättelse och fått den läst av en författare. Jag slogs av att pojkarnas berättelser var korta och innehöll ganska många stavfel. Flickornas berättelser däremot var långa, utförliga och skrivna med ett helt annat språk. Efter lektionen pratade jag och läraren om det. Läraren kunde enbart konstatera att, jo så ser det nog ut, oftast. Flickorna skrev bättre. Beror det på arv eller miljö, frågade jag? Hon visste inte.

Jag är mamma till en flicka och en pojke. Jag vill att båda ska få samma förutsättningar i livet. Jag vill att de gör bra ifrån sig i skolan, ser gärna att de läser vidare efter gymnasiet och i slutändan att de båda får fasta jobb som de trivs med.

Statistiken är dock tydlig: Flickorna gör bättre ifrån sig i skolan, de har generellt sett högre utbildningar och bättre jobb. Pojkarna halkar efter och riskerar hamna utanför samhället då arbetsmarknaden blir allt tuffare.

Handlar det då om gener, eller är det miljön som formar dem?

Jag tror mest på det sistnämnda.

Psykologen Alf B Svensson gör inte det. I en debattartikel hävdar han att skillnaderna mellan flickor och pojkar mest beror på genetiska orsaker. "Flickor är mer språkligt begåvade än pojkar. De är mer ambitiösa och motiverade och har bättre betyg i alla ämnen utom idrott. Dubbelt så många flickor läser vidare vid universitet och högskola. De har däremot sämre psykisk hälsa, framförallt i tonåren. Förmodligen för att de har en medfödd större sårbarhet."

Men. Alltså.

Är ambition enbart genetik? Är flickor alltså medfött mer ambitiösa än pojkar?

Beror flickors sämre psykiska hälsa i tonåren på en medfödd sårbarhet? Verkligen? Köper vi det? Om vi tittar omkring oss, finns det inte en massa yttre faktorer som bidrar till ohälsan? Modemagasin, musikvideos?

Och samtidigt, om det nu är så att flickorna mår sämre för att de har en medfödd sårbarhet, hur kommer det sig då att det är fler pojkar och unga män som begår självmord?

Alf B Svensson tycker att man ska sluta göra barn könsneutrala. Genusfundamentalisterna, som han kallar dem, är helt fel ute om de tror att problemen kan lösas genom att flickor och pojkar behandlas lika.

För att båda mina barn ska få samma förutsättningar i livet försöker jag ge dem tillgång till allt: Alla färger är tillåtna, alla leksaker, alla böcker. Vill min son leka med barbie, fine. Vill min dotter ha en blå vinteroverall, gärna.

Färre fack, starkare självkänsla. Det är min teori.

Könsneutralitet är ett annat ord.

Så kalla mig genusfundamentalist, om ni vi vill.