Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skäl för att sänka rösträttsåldern väger lätt vid närmare granskning

Forskaren Patrik Lindenfors vill sänka rösträttsåldern till 16 år. Hans argument är dock svaga. På myndighetsdagen får man både­ rätt att rösta och blir ­valbar till ­alla politiska uppdrag och så bör det fortsätta att vara. Den som ­inte anses kapabel att styra­ över sig själv, ska inte heller ­styra över ­andra.

Annons

Vilken dumskalle som helst får vara med och rösta fram den svenska riksdagen. Enda kravet är att du är svensk medborgare och har fyllt 18 år senast på valdagen. Alla andra begränsningar som tidigare har funnits har tagits bort. Det folk som utgör grunden för det svenska folkstyret är alla myndiga svenska medborgare.

I en debattartikel i Dagens Nyheter argumenterar forskaren Patrik Lindenfors för en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Han verkar mest oroas för att en ökad andel äldre skapar en väljarkår som inte hänger med i utvecklingen. Lindenfors målar upp motargument och ägnar en hel del utrymme för att argumentera för att 16-åringar minsann kan vara både kloka och kunniga.

Det är möjligen sant, men den grundläggande frågan är om 16-åringar generellt kan anses ha en sådan mognad att de kan ta del av ansvaret att styra riket. För rösträtten är inte bara en rättighet, utan också en skyldighet att ta sin del av ansvaret över makten i Sverige. Som att avgöra hur svensk lag ska se ut. Det är beslut som påverkar andra människor i grunden. Den som har rösträtt är därmed också med och styr över alla andra i Sverige.

Detta konstaterandet påverkar bedömningen av lämplig rösträttsålder. Det är inte rimligt att tänka sig att den som inte anses fullt kapabel att fatta beslut om sitt eget liv, ska kunna vara med och besluta över andras. Därför är det naturligt att rösträttsåldern är kopplad till myndighetsåldern. Då blir man fullt ut ansvarig för sina egna handlingar och bedöms fullt ut kunna fatta beslut och också ta ansvar för dem.

Att bli myndig vid 18 år är ingen naturlag. Det går naturligtvis att diskutera en sänkning av myndighetsåldern. Redan i dag kan man dömas för brott som 15-åring och ha viss makt över den egna ekonomin som 16-åring. Alla de argument som Patrik Lindenfors för fram för sänkt rösträttsålder fungerar också som argument för sänkt myndighetsålder.

Men om man väger in mer personliga beslut blir det också lättare att bedöma om 16-åringar i dag faktiskt är mogna att ta sina egna beslut. Den som är kompetent nog att välja statsminister bör rimligen också själv kunna bestämma om och med vem man vill gifta sig. Om man anses kompetent att avgöra Sveriges ekonomiska politik, bör man också anses kompetent att avgöra om man ska ansöka om ett lån eller inte.

Sverige har en enkel och tydlig reglering av när man får sina politiska rättigheter och blir en del av det folk som styr Sverige. På myndighetsdagen. Det bör fortsätta att vara på det sättet.