Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya resurser till landslaget – åtgärder för att få bättre resultat: "Vi hoppas och tror"

Han vill bevara den klassiska åkningen men vet inte själv lösningen på problemet. Rikard Grip är just hemkommen från Cancún och nu är det planering inför nästa säsong som gäller. Och längdlandslaget får en ny resurs – med förhoppningen att resultaten ska komma igen till vintern.

Annons

Rikard Grip, förbundskapten, svenska skidlandslaget.

Han är på väg i bil från två dagars möten i Östersund där landslagsledningen har diskuterat hur resultaten ska bli bättre till nästa säsong. Uppkopplingen är dålig och samtalet bryts konstant men längdlandslagets förbundskapten Rikard Grip gör sitt bästa för att förmedla vad som just hänt och vad som kommer att ske i det närmaste för det svenska skidlandslaget.

Han är ganska precis hemkommen från Cancún, Mexico, där han deltagit i Internationella skidförbundets kongress som hålls vartannat år.

– Det var bra och konstruktiva diskussioner i många av de här kommittéerna man sitter i tills det kommer till längdkommittén. Det är en per nation som sitter vid mötesbordet och sen kan du sitta med som åhörare men då har du egentligen inte rätt att ta till ton eller rösta utan det är personerna runt bordet som görd et, säger han för att försöka förklara hur det går till när hela världens skidnationer samlas under ett tak.

Det är inte helt tydligt för en utomstående hur det egentligen ser ut, vilka som är med och vem som bestämmer vad, men processen är i huvudsak demokratisk. Diskussioner förs i mindre grupper och sedan tas frågorna vidare till längdkommittén med representanter från olika nationer som får rösta om förslagen som tagits fram. Den här gången handlade det till stor del om hur FIS ska hitta ett sätt att bevara den klassiska stilen i längdåkningen.

– Vi har ju en utmaning i klassisk teknik i framtiden - hur vi ska möta den utveckligen som är nu. Jag har inget bra svar på det men där behöver man enas om en linje, en hållningspunkt för vad man vill. Där finns det en del väsentliga frågor att ta ställning till, säger han och är återigen lite vag i vad det egentligen innebär.

Men Rikard Grip är tydlig med att han tycker att den klassiska stilen är värd att bevara. Han håller på det lag som ibland kallas traditionellt och konservativt med andra ord.

– Ja jag har nog med mig i ryggmärgen att den ska bevaras. Vi måste följa utvecklingen men inte till vilket pris som helst. Jag vill bevara klassisk skidåkning, det fina dynamiska arbetet som man ser, det finns en oerhörd tradition i det, säger han och fortsätter:

– Sen är det så att saker förändras med tiden så man får inte vara rädd för förändring men jag tycker man ska jobba för att bevara den klassiska stilen. Om tio år kanske jag har en annan uppfattning.

Johan Olsson i täten i herrarnas femmil under skid-VM i Falun 2015. Olsson har gjort sig ett namn i den klassiska skidvärlden - en stil som är värd att bevara enligt många.

Bland de nya längdreglerna finns begränsningar i antal åkare som får vara med per nation i en världscuptävling och införning av stakningsfria zoner på nationella lopp och på lägre åldersnivåer. De stakningsfria zonerna har blivit en het potatis inom längdvärlden och kritiseras hårt bland de aktiva.

– Personligen kan jag inte säga att det kommer att gå. Men man behöver göra nånting. Nu kom man fram till att det här var ett steg men jag är inte helt förtjust i beslutet.

Varför är det problematiskt?

– Vi inför ytterligare ett bedömningsmoment i en sport där vi redan har svårt med bedömning. Vad är stakning? Vad är att byta spår för många gånger? När får jag stå utanför spår och trycka med benen? Det är ju bedömningar och det är lite tokigtatt driva längdåkningen till en bedömnibngssport. Vem bedömer om jag gör rätt och hur gör jag rätt? säger han och fortsätter:

– Jag känner mig lite frågande till hur utfallet blir. Du blir tvingad att göra något som du kanske inte vill göra just på den delen av banan. Om du har bakhalt och inte får staka till exempel, förklarar Rikard Grip, som dock medger att han själv inte har något bra svar på hur den klassiska stilen ska bevaras på bästa sätt.

Grip föddes i Tierp och växte upp som åkare för Månkarbo IF valde tränarspåret ganska tidigt och har sedan 1998 varit inblandad i det svenska skidlandslaget. Han är gift med före detta långloppsåkaren Jenny Hansson (numera Grip) och har tillsammans med henne en dotter. Han har själv inte varit med i diskussionerna kring hur nästa förslag som klubbades igenom kom upp till diskussion men som pappa och längdlandslagets förbundskapten kan han förstå varför beslutet togs. Tävlingsarrangörerna måste numera ordna med logi och ackreditering till eventuella barnvakter till förmån för kvinnliga skidåkare som är nyblivna mammor.

– Det handlar väl om att visa att man som tjej och kvinna kan skaffa barn och komma tillbaka till idrotten och sporten. Det har varit en stor del och viktig del som man pratat om, att man kan visa att man är välkommen åter att tävla och vara med och försöka stötta och underlätta, säger han.

Den nya regeln gäller dock inte nyblivna pappor. Och hur länge är en mamma egentligen "nybliven"?

– Den frågan kom och det fick vi egentligen inget supertydligt svar på. Så länge de har baby var svaret men det är inget som är åldersstyrt. Jag antar att det är en subjektiv bedömning.

Marit Björgen på presskonferens med sonen Marius i vagnen. FIS vill försöka underlätta för henne och andra nyblivna mammor.

Rikard Grip åker mot Stockholm efter två dagars möte med samtliga landslagsledare i Östersund. Där har de pratat om vad de ska fokusera på inför nästa säsong och vissa detaljer som de ska gå vidare med från juniornivå och uppåt. Samtidigt har seniorlandslaget gjort tester på höghöjdsanläggningen på Mittuniversitetet i Östersund.

– Det handlar om att titta på, att förtydliga och skapa tydlighet rörande intensitetszoner i träningen och hur vi använder oss av det. Vi har tittat en del på styrkebiten och vi har anställt en person i Östersund som ansvarar för sjukgymnastik och styrka.

Den nya kollegan heter Marcus Bystedt och är legetimerad sjukgymnast specialiserad på rygg- och nackbesvär, men också idrottsskador. Grip hoppas att Bystedt, som kommer att fokusera på seniorerna, kommer att bidra till bättre resultat i det svenska landslaget till nästkommande säsong.

– Ja vi hoppas, och tror det, säger han.

Men innan den drar igång är det mycket som ska falla på plats. Juniorlandslaget ska på läger, liksom a-laget som åker till Torsby söndagen efter midsommar, men därefter ska hela gänget få lite ledigt och ladda inför augusti.

– Ja sen blir det lite juliledigt. Vi får ladda batterierna och samla energi allihopa. Sen startar vi igång med alla delarna inför vintern i augusti, säger Rikard Grip.

Fotnot: Inom framför allt idrotter som kräver mycket uthållighetsträning delas mängden träning in i olika "intensitetszoner". Zon 1 kan till exempel vara lugn distanslöpning på 60 till 72,5 procent av maximal hjärtfrekvens. Zon 8 innebär sprint för att öka på snabbheten och däremellan finns sex andra steg med bland annat intervallträning.

LÄS MER:

Nya FIS-regler: bättre villkor för nyblivna mammor på tävling – men inte för papporna

Kontroversiellt beslut upprör skideliten – stakning ska delvis förbjudas

Klart: Färre åkare från varje nation i världscupen – för att begränsa den norska dominansen

Mer läsning

Annons