Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skojfrisk tavelfilm omkonst, bonusar och rättvisa

/
  • Leif Skoog och Johan Suneson ställer ut en svit på 90 målningar som är ett bildsatt filmmanus till en film som aldrig kommer att spelas in.
  • Leif Skoog och Johan Suneson i arbete.

Annons

Franska revolutionen, Jan Björklund och Mona Sahlin, återkommande huvudvärk, tidsresor och ett framtida DNA-kontrollerat samhälle.

Det är några av de yttre hållpunkterna i en skojfrisk och excentrisk konstutställning i form av ett bildsatt filmmanus som aldrig kommer att bli film...

”Jakob Storhuvfvud och det dubbla uppdraget” heter den 90 bilder långa sviten som Leif Skoog och Johan Suneson på fredag eftermiddag hängde på Bolin & Bastard i Östersund.

– Historien utspelar sig i tre tidsplan – nutid, Franska revolutionen och år 2229. Man kan säga att det är en bearbetning av idéer vi jobbat med förut, berättar Leif.

ett stort huvud, som tråkigt nog medför att han ideligen slår sig i skallen och då förflyttas i tiden. Allt för att Skoog och Suneson fantasifullt och ironiskt ska kunna diskutera frågor om rättvisa, jämställdhet och konstnärens roll.

Resultatet är som en lång radda seriestrippar med udden riktad både mot populistiska politiker och giriga storföretag – utfört i akryl på plywoodskivor.

Jakob är en sammansmältning av en tidigare bildsvit om den tecknade figuren Snurre Sprätt och den elake jägaren som alltid försöker skjuta honom:

– Vi använde figurerna som exempel på förväntningar som finns på konstnärsrollen – trixter eller ordningsman.

Rent bildmässigt kan man få en association till Peter Dahl och hans på sin tid skandalösa kommentarer till överhet, kungligheter och andra potentater.

gillar inte Johan Suneson riktigt:

– Visserligen är vi säkert påverkade av hans formspråk, så det stämmer. Men han är lite sötare än vi vill vara.

– Å andra sidan är Dahl i sin tur en produkt av Lennart Rodhes estetik, som vi kommenterar i flera bilder. Så visst har vi en del konsthistoriska referenser i det här verket, säger Leif.

– Naje, det gör vi nog inte. Men vi har gjort en animerad film ihop tidigare.

Johan och Leif gick båda på Valand i Göteborg och har samarbetat sedan 1994 med exempelvis performanceförställningar inklusive karaoke och pensionärspromenader (!) med mera.

– Vi är på ett sätt klassicister skolade strax före postmodernismens genombrott och det kan man nog se i bildspråk och innehåll.

Hursomhelst är det en idérik och skojig utställning.

– Hm, jo men vi ska scanna alla bilderna och så får köparen ett ex av vårt manus eller åtminstone synopsis, berättar Leif.

Galleristen Lars Bolin tingade omgående den avslutande bilden där Storhufvud blir uppringd från ett galleri i Östersund som heter Bohlin, med ”h”...

– Asch då, vi måste måla över h-et. Har vi tippex?

Mer läsning

Annons