Annons
Vidare till op.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skolelever om censurerade antinazistiska tidningar

• Vad gjorde tornsvalorna i bevakningstornen?
• Hur hamnade censurerade antinazistiska tidningar i Östersund?
• Hur jobbade svenska militärer och jämtar som ville hjälpa Hitlers motståndare?

Det är några frågor som samtliga niondeklassare på Storsjöskolan brottats med det senaste läsåret och som gjort dem till historieforskare på lokalnivå.

På torsdagen presenterades boken "På denna plats: Jämtland" som är resultatet av deras studier.

– Det har varit både svårt och lätt. Vi båda körde fast i vintras när vi hade jättesvårt att hitta uppgifter, då var vi nära att ge upp. Men till slut lyckades vi ändå hitta intressant material, berättar Vilma Forsgren och Moa Gillberg i klass 9D, som skrivit artikeln "Katrinelundsvägen 22".

Den handlar just om en tidning med antinazistiskt innehåll, som vintern 1941 hamnade i Östersund, trots att den var censurerad av svenska staten.

Mer om det nedan.

De sammanlagt 27 artiklarna i boken har rubriker som "Nils H Lundgren", "Dr David Hummel", "Flyktingar från Norge" och "Amerikanska soldater på Landösjön".

I grupper om två eller tre har eleverna forskat fram egna uppgifter, intervjuat och tagit bilder till sina artiklar. Ansvariga på skolan har projektet letts av de tre historielärarna Tomas Sundin, Lotta Lingblom-Lööf och Ola Lindgren.

Inför läsåret 2009-2010 - när eleverna gick i årskurs åtta - fick skolan klart med finansiering från "Forum för levande historia", den statliga myndighet som bildades när Göran Persson inrättade minnesdagen av Förintelsen.

– För oss har det varit en fantastisk resa, undervisningen i historia har fått helt nya dimensioner och eleverna har utvecklats enormt på vägen, säger de tre lärarna.

Bland annat har eleverna träffat länsbor som kom hit som finska krigsbarn, samt överlevande från Förintelsen, vidare har de fått undervisning i både intervjuteknik och digital fotografering, samt varit på studieresa till Norge. Allt för att vara redo inför sin forskning.

Eleverna har haft som uppgift att knyta sina berättelser till en plats, så att det blir konkret och lokalt förankrat. De har uppmuntrats att intervjua egna släktingar och söka dokument på Landsarkivet i Östersund.

– De har fotat och rest runt i länet, några tog sig till Mörsil, andra till Hotagen och sedan har de fått disponera sitt material och skriva allt själva.

Tre timmar i veckan har använts för projektet, Forum För levande Historia, vill i gengäld ha lärarnas erfarenheter på hur ett projekt av den här sorten kan läggas upp:

– Vi ska redovisa till Forum hur vi jobbat och hur vår metod har fungerat. Det har varit både jobbigt och spännande och ännu är vi inte klara.

På torsdagen var det nu stor redovisning inför ansvariga från både skolan och Forums representanter. Samtidigt invigdes också en utställning på länsbiblioteket, byggd på bokens material.

Förutom i Östersund har Forum för Levande Historia drivit projektet "På denna plats" i Örebro, Malmö och Vellinge:

– Vi har tidigare drivit liknande projekt i egen regi, men insåg att det vore spännande att be lärare ute i landet att jobba med det, så vi får fler infallsvinklar, säger Karin Wiström som är projektledare på Forum.

Skiljer det sig mycket hur de fyra kommunerna jobbat?

– Ja, på ett positivt sätt. Östersund är unikt både genom att man engagerat samtliga elever i en årskurs, samt att man grundutbildat eleverna i både intervjuteknik och foto, samt att jobba med arkivet. Det har gett eleverna i Östersund kunskaper som de har nytta av hela livet.

– Det är också unikt att skolans rektor Eva Grundberg personligen engagerat sig så nära i projektet, det stärker lärarna och ger det ännu mer tyngd.

Hur har man jobbat exempelvis i Vellinge, som genom åren fått en del kritik för sin politik i invandringsfrågan?

– I Vellinge har man sett kopplingen mellan dagens situation och de många flyktingar som kom till södra Sverige från Tyskland under Hitlertiden. Man har gjort en rad intressanta kopplingar och stimulerat en diskussion, så det känns bra, säger Karin Wiström.

Hon påpekar också att grundtanken med projektet är att visa eleverna att världskriget lämnade spår efter sig också i Sverige, att det inte bara var något som angick andra länder ute i Europa:

– Vår neutralitet under krigsåren tål ju att diskuteras liksom mycket annat.

Och det ger en återkoppling till artikeln som Vilma Forsgren och Moa Gillberg på Storsjöskolan skrivit:

– På landsarkivet finns några exemplar av tidningen Vecko-Journalen från 1941 som hade artikeln "Femte kolonnen" av socialdemokraten Arthur Engberg och som var kritisk till Tyskland och Hitler.

Den lokala kopplingen är att den statliga censuren drog in numret och tvingade Vecko-Journalen att trycka en ny upplaga där artikeln var borttagen.

Istället för det indragna nummer 10 gav tidningen ut nummer 10 1/2, där den censurerade sidan var bland - förutom några rader om att artikeln tagits bort "på grund av beslag" - alltså att tidningen blev censurerad.

– Men av någon anledning hade en kioskägare i Östersund fått tag två exemplar av det ocensurerade nummer 10, som han gömde. Sedan köptes de av en man som hette Carl Sigurd Jonsson och som jobbade på ÖP:s tryckeri, berättar Moa och Vilma.

Carl Sigurd lever inte längre, men hans släktingar lämnade in tidningarna till landsarkivet och nu finns alltså historien återberättad i Storsjöskolans historiebok.

– Vi försökte göra intervjuer med några personer som kanske kände till mer, men de ville inte vara med, så vi fick forska lite på annat sätt, bland annat om Arthur Engberg, berättar Vilma och Moa.

Carl Sigurd bodde på sin tid på Katrinelundsvägen 22 i Östersund, det var där de båda ocensurerade exemplaren av Vecko-Journalen fanns kvar efter kriget och den adressen har flickorna fotograferat och även döpt sin artikel efter.

Och tornsvalorna, då?

Det var smeknamnet på kvinnor som under kriget turades om att runtom i länet från särskilda torn spanade för att se om det kom in främmande flygplan över Jämtland.