Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Skyll inte på att man inte vet

Annons

Inför införandet av aktiebolagslagen 1975 konstaterades att styrelseledamöter inte enbart har ett ansvar gentemot bolaget, utan även gentemot övriga som berörs av bolagets verksamhet.

Enskilda aktieägare, borgenärer, anställda och andra tredje män anges som parter som berörs av bolagets verksamhet.

Vad en del fritidspolitiker inte förstår att blir man enskild ledamot i ett aktiebolag är man företagare, fullt ut ansvarig och kan inte skylla på att inget veta. Man ska kanske tänka till om man över huvud taget klarar av uppdraget.

I 17 avd 29 kap 1 § ABL framgår att en styrelseledamot som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta aktieägare eller annan om styrelseledamoten överträtt aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Den sorts skador som ska ersättas är rena förmögenhetsskador, det vill säga skador vars uppkomst saknar samband med sak- eller personskador. Av 2 kap 4 § SkadestL framgår att skador som vållats på grund av brott ska ersättas i utomobligatoriska förhållanden.

För att skador som uppstår i utomobligatoriska förhållanden som inte uppstått i samband med brott ska vara skadeståndsgrundande krävs enligt praxis normalt att det finns lagstöd för detta. 29 kap 1 § ABL är ett sådant lagrum, vilket alltså innebär att skadeståndsskyldighet kan uppstå för en styrelseledamot i ett aktiebolag som förfarit oaktsamt eller med uppsåt att skada tredje man även om styrelseledamotens handling inte varit brottslig.

Gudfast Hellby (M)

ledamot i Östersunds kommunfullmäktige samt förvaltningsrätten

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel