Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord

Märtha Eriksson

Annons

Vår mamma Märtha Eriksson är död. Hon fick sluta sitt långa och rika liv, nyss fyllda 88 år, när hennes egen månad maj var som vackrast. Saknaden efter henne och hennes omtanke om oss alla är stor. Nu är det slut på samtalen på vårt modersmål, jämtskan, vi brukade berätta om vad som hänt under veckan och mamma kunde trots afasin svara: Huvva, lilla barn!

Vi minns med glädje hennes berättelser om barndomen och uppväxten i Kläppe. Så hon kunde berätta för oss barn och sedan barnbarnen – levande och humoristiskt!

Äldst i en syskonskara på sju, fick hon tidigt ta stort ansvar. Redan i småskolan skulle hon på morgonen kamma och fläta småsystrarnas hår, koka gröten och göra matsäcken.

Som sextonåring hade hon den första av flera platser som piga. Speciellt roligt var arbetet sommartid på turisthotellet i Bydalen. Ofta fick hon dock avbryta sin tjänstgöring, då hon blev hemkallad för att ta hand om syskon och ladugård, eftersom morfar arbetade borta på sågen eller i skogen och mormor inte var så stark.

Det roligaste mamma visste var att sy. Grunderna i sömnad fick hon lära när hon i mitten på 40-talet tjänstgjorde på Mahrles syateljé i Östersund. Sedan verkade hon som hemsömmerska på 40- och 50-talet. I början kostade det 5 kronor att få en klänning sydd, 10 kronor tog hon för att sy en kappa. Trots stroken sydde hon in i det sista, fyllde många påsar med baby- och barnkläder till de krigsdrabbade barnen i Kongo-Kinshasa.

Mamma var också mycket mån om sina blommor, hon hade gröna fingrar, blomsterprakten var stor både ute och inne.

1947 gifte sig mamma med John-Erik Eriksson från grannbyn och flyttade till hans gård på Trappnäsudden, där hon bodde resten av sitt liv. När svärmodern, som skött djuren, dog 1952 övertog de gården och drev jordbruket fram till 1986, då äldste sonen Rolf tog över. Märtha och John-Erik hade ett gott liv tillsammans och hann vara gifta i nästan 50 år, drygt en månad innan guldbröllopet gick maken bort på trettondagen 1997.

Mamma har alltid varit omgiven av många barn. Hon födde fem barn och tog också hand om många andra: fosterbarn, sommarbarn, Berlinbarn. Hennes intresse för de tretton barnbarnen har varit stort och att hon fått tre barnbarnsbarn gladde henne mycket. Men sorgen drabbade också flera gånger, när yngste brodern Yngve drunknade 1955 och när dottern Iris dog i leukemi 1959 bara tre år gammal.

Märtha var ständigt verksam, hade stort hushåll, bakade, saftade, syltade, skötte djuren och ladugården, jobbade ute i skördetider och allt annat som hörde till på en bondgård. Även sedan sonen tagit över gården fortsatte hon att i många år hjälpa till i ladugården. Det var mycket arbete och ofta slitsamt, ändå summerade mamma sitt liv med orden ”Det har varit roligt nästan jämt.”

Märthas tro var stark och innerlig, hon inneslöt alla i sina dagliga böner. Sedan 1944 tillhörde hon Filadelfiaförsamlingen i Hallen-Oviken och hon verkade som husmor under många år i kapellet i Höla. Nu vilar hon hos sin himmelske fader.

Mer läsning

Annons