Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Slopa förslaget om ungdomsskatt

Annons

I dagarna bildar Stefan Löfven (S) en ny regering. En uttalad målsättning är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Men trots att fler ungdomsjobb är en nyckel för att nå dit vill regeringen kraftigt höja kostnaden för att anställa just ungdomar.

Detta i ett läge där 1 300 ungdomar mellan 18 och 24 år är inskrivna som arbetssökande på arbetsförmedlingarna i Jämtlands län.

Att anställa ungdomar har länge kostat ungefär lika mycket som mer erfarna medarbetare. Det har bidragit till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet. Den förra regeringen halverade därför kostnaden för att anställa unga under 26 år i flera steg för att sänka trösklarna för unga in på arbetsmarknaden.

Det finns delade meningar om reformens jobbeffekter. Kritiker påtalar att statens kostnader per skapat jobb varit för hög. Andra menar att reformen har gett uppemot 10 000 skapade ungdomsjobb under en tid då finanskrisen gjorde att arbetslösheten i många andra länder ökade kraftigt.

Att nu rulla tillbaka reformen är dock helt fel väg att gå. Socialdemokraternas förslag att återställa arbetsgivaravgiften innebär en ”ungdomsskatt” på drygt 15 miljarder kronor årligen.

Under valrörelsen försvarade S förslaget med att jobbeffekterna inte har varit tillräckligt starka för att motivera skattelättnaden. En skattehöjning borde därmed inte göra särskilt stor skillnad, tycks S resonera.

Men i en nyligen publicerad rapport från Handels utredningsinstitut (HUI) slår nationalekonomerna Sven-Olov Daunfeldt och Per Hortlund undan benen för denna argumentation. Forskarna menar att de negativa jobbeffekterna av att kraftigt höja kostnaden är större än de resultat som hittills kommit av reformen.

Förklaringen enligt forskarna är att det är enklare att omvandla en sänkning av arbetsgivaravgiften i höjda löner, än att åstadkomma det motsatta.

Om inte lönerna kan sänkas i motsvarande omfattning måste kostnaderna tas någonstans ifrån. Företagens kostnadskostym tvingas krympa. Ungdomarna riskerar då att få gå först.

Som plåster på såren erbjuds i stället ungdomarna konstgjorda ”traineejobb” och olika arbetsmarknadsåtgärder.

Företagen är jobbmotorn i Sverige. Att underlätta för företag att växa och anställa är grunden för att ungdomsjobben ska blir fler.

Om man hatar arbetslöshet, måste man älska jobbskaparna. Lägg förslaget om ungdomsskatten längst ner i byrålådan.

Ola Toftegaard

regionchef Svenskt Näringsliv Jämtland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel