Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Södergren tog sidospår till OS

Efter 15 år i världseliten valde Anders Södergren att stå utanför skidlandslaget den här säsongen. Han har åkt till sig en OS-biljett ändå. Lagom till jul kom beskedet.

Annons

– Superskönt. Jag trodde jag skulle få vänta lite till, säger veteranen.

Vid 36 års ålder har Anders Södergren fortfarande ambitionen att ta stora medaljer. Men spåret till OS i Sotji i februari var kurvigare än vanligt. I stället för landslaget har skidlivet gått vidare i kompisen och förre storstjärnan Thomas Alsgaards norska stall.

– Han har frågat mig tidigare om jag vill vara med där och jag kände att det var läge i år för att få lite nytändning. Man ska inte sticka under stol med att det är en fördel ekonomiskt också.

TT: Stor skillnad mot landslaget?

– Ja, det är det. Jag kan leva på den här lönen.

Skidmässigt tycker Södergren att det inte är så stor skillnad att köra i privat regi.

– Vi har haft ungefär lika många läger. Lite kortare, och en mindre apparat runt omkring. Det är en ganska kul mix också, med allt från superrutinerade Alsgaard till ungguttarna som är i början av sina karriärer.

Södergren visste att han var tvungen att åka världscuplopp för att kunna bli uttagen till OS. Men en förkylning stökade till det. Först i Davos fick han chansen. 17:e plats på tremilen var ju en bit från den åttonde plats som Sveriges olympiska kommitté ville se. Men rutinerade Södergren är ju ett stafettalternativ också. Så OS-biljetten kom som en tidig julklapp.

– Jag blev lite förvånad. Jag trodde jag skulle få visa lite på touren också. Nu kan man slappna av och göra en plan. Annars hade jag varit tvungen att jaga placeringar i varje lopp, säger Södergren, som ska åka Tour de Ski kring årsskiftet.

Trots det inledande strulet kom Södergren väl förberedd till säsongen.

– Jag har haft en fantastisk träningssäsong. Tack vare att jag har varit frisk har jag tränat mellan 750 och 800 timmar, i nivå med det jag har gjort som mest.

TT: Tankarna om OS?

– Jag vill ju åka tremil och stafett också, men jag känner att femmilen skulle passa rätt fint. Dels är det rätt tuff bana och femmil är väl det jag är bäst på. Det är inte minst hans två prestigefyllda femmilsseger i Holmenkollen bevis på.

Annars bjuder hans OS-karriär på en blandad kompott.
Körtelfeber och en punkterad lunga stod i vägen för OS i Salt Lake City 2002.

I OS i Turin 2006 var Anders Södergren glödhet. Men då hade masstarterna gjort sitt intåg och guldlägena i skiathlon och femmilen fick samma upplösning

– Södergren drog sönder fältet bara för att få se sig passerad inne på stadion och blev femma respektive sexa.

– Jag har varit på pallen i sådana lopp också. Men hade det fortsatt att vara femmil med individuell start så tror jag att jag hade kunnat haft någon medalj till.

I Vancouver-OS 2010 kom till slut det efterlängtade guldet. I stafetten, där Södergren körde tredje sträckan.

Och oavsett hur det går i Sotji så är karriären inte över. Långlopp, och måhända en femmil i Falun-VM, finns med i tankarna.

– Jag har bestämt mig för att åka i alla fall nästa säsong. Det hänger mycket på hur det går i traditionella lopp i vinter vad jag tänker rikta in mig på nästa år.