Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Soliditeten är urkass

Drastiskt ökade finansiella kostnader är orsaken till att Jämtlands landsting är bankrutt, enligt Moderaterna.
Det är pensionsskulderna och ökade borgensåtaganden som spökar, anser man.
– Men vi önskar att få svar på hur det verkliga läget är, säger Susanné Wallner (M).

Annons

I veckan presenterade de moderata landstingspolitikerna Susanné Wallner (M) och Christer Siwertsson (M) en egen analys av det ekonomiska läget i Jämtlands läns landsting. Där kritiseras att pensionsskulden på 2,6 miljarder inte räknas i balansräkningen. Och att borgensåtaganden har ökat från 14 till drygt 289 miljoner kronor de senaste fyra åren.

Något man menar att majoriteten mörkat. För räknas de samlade finansskulderna in i balansräkningen ger det en soliditet på minus 97,9 procent.

– Vi har saknat en samlad bild i landstingsstyrelsen. Men det kan vi inte skylla på tjänstemännen utan det är majoritetens skyldighet att redovisa. Det måste ju vara intressant för dem att få reda på också, säger han.

Men Ann-Marie Johansson (S) håller inte med. Hon menar tvärtom att allt går att läsa i årsredovisningen och i den långsiktiga landstingplanen. De ökade borgensåtaganden förklarar hon med att Jämtlands läns landsting tillsammans med flera andra landsting har borgat för inköp av tåg.

– Det här är inga nyheter man kommit med. Pensionsskulderna hanterar vi lika som alla andra landsting och vi har ju tagit beslut i både landstingsstyrelsen och fullmäktige om de här borgensåtagandena. Så det är inget vi har mörkat, säger hon.

Inte heller landstingets ekonomidirektör Karin Jonsson håller med om att pensionsskulderna har gömts undan. Tvärtom säger hon att de budgeteras och kostnadsförs årligen med den del som betalas ut.

– Ökningen har snart passerat kulmen och kommer därefter att minska i takt med att skulden regleras, säger hon.

Orsaken till landstingets underskott beror på att skatteutjämningssystemet och att formerna för den så kallade kömiljarden är felaktigt utformade, enligt Ann-Marie Johansson.

– Statskontoret har visat att Västernorrland och Jämtland är missgynnat i systemet, säger hon.

Men Christer Siwertsson anser att man inte gör tillräckligt.

– Det går inte att sitta i landstingsstyrelsen och peka finger åt regeringen, säger han.