Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stafettläkarstopp blev en dyr affär

Stafettläkarstoppet på hälsocentralerna i Östersund i somras sparade inga pengar. Tvärt om. Det har inneburit ökade kostnader för Jämtlands läns landsting. Dessutom har det försämrat läkarbemanningen.

Annons

Från 1 januari till och med 31 oktober har kostnaderna i Östersunds primärvård minskat med drygt 9 miljoner kronor. Men det mesta av den besparingen har inget med stafettläkarstoppet att göra. Det är en effekt av åtgärder som påbörjades långt tidigare och ingår i primärvårdsledningens strategi för att minska kostnaderna.

– Redan i juni hade vi förbättrat ekonomin med 5,5 miljoner kronor i Östersund, säger Olle Christmansson, chef för den landstingsdrivna primärvården.

Under hösten 2013 har primärvården anlitat bemanningsföretag i högre grad än vad som hade varit fallet om stafettläkarstoppet inte hade genomförts. Orsaken är att ett antal läkare slutade i samband med stoppet eftersom de ansåg att situationen skulle bli ohållbar. Det har gjort att det blivit fler vakanser och bara i november har stafettläkarkostnaderna ökat med 2 miljoner kronor. Det bidrar också till att primärvårdens resultatprognos försämras från minus 15 miljoner kronor till minus 20 miljoner.

Frågan är om det ens har varit något stafettläkarstopp? Läkarbemanningen i somras blev ungefär enligt planen som gällde innan stoppbeslutet fattades. I praktiken var skillnaden att stafettläkarbemanningen formellt godkändes av landstingsdirektören enligt en undantagsbestämmelse som fanns med som en säkerhetsventil i beslutet.

Olle Christmansson har förståelse för att politikerna ansåg att de var tvungna att visa handlingskraft för att få ned kostnaderna för bemanningsföretag. Men han tycker inte att sommarperioden var en optimal tidpunkt för ett stafettläkarstopp.

– Det här kom när vi hade börjat få utfall i Östersund som resultat av eget arbete. Dessutom var det kort tid mellan beslut och genomförande.

Patientsäkerheten har hela tiden varit i fokus och det var också det som gjorde att stoppbeslutet ändrades till en utfasning av stafettläkare under en tvåårsperiod.

– Mig veterligen är det ingen som blivit utan vård eller kommit till skada. Men det var en del som fick vänta länge.

När Olle Christmansson söker efter positiva effekter av stoppet fastnar han för att det innebar ett test av sjukvårdssystemet, vilket har gett nyttiga insikter som kan bidra till utvecklingen framöver.

– När primärvården vacklar så vacklar hela sjukvårdssystemet. Vi hittade känsligheter i systemet till exempel gentemot kommunerna och inom den specialiserade sjukvården. En del utskrivningsklara patienter blev kvar längre på sjukhuset.

Han anser att läget inom primärvården nu har stabiliserats något och han nämner flera delar i verksamheten som utvecklas positivt, till exempel har förskrivningen av antibiotika fortsatt att minska och är lägst i landet. Dessutom berättar han att personalen i primärvården har den lägsta sjukskrivningen i landstinget.

– Det är många som har slitit hårt under hösten och det har varit en stor oro. Men jag tycker att vi har haft positiva vibbar den senaste tiden och nu tittar vi framåt igen.

En avgörande punkt för att förbättra situationen i primärvården är att åstadkomma en fast läkarbemanning. Olle Christmansson betonar att det därför kommer att vara ett tydligt fokus på rekryteringsarbete även framöver.

-----------------------

Stafettläkarstoppet – bakgrund

Stafettläkarstoppet infördes 1 juni efter beslut av en enig landstingsstyrelse. Syftet var att ta krafttag mot de skenande kostnaderna för bemanningsföretag.

Åtgärden möttes av mycket kritik och flera läkare bytte arbetsplats eftersom de ansåg att situationen blev oacceptabel både med avseende på patientsäkerhet och arbetsmiljö. Brunflo hälsocentral stod i stort sett utan läkare under en period och även Zätagränd och hälsocentralen på Frösön var kraftigt underbemannade.

I början på hösten bedömde landstingsledningen att konsekvenserna av stoppet var på väg att bli allt för allvarliga och politikerna ändrade beslutet till att fasa ut beroendet av bemanningsföretagen under en tvåårsperiod.