Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

– Stafettläkarstoppet får allvarliga konsekvenser

Stafettläkarstoppet på hälso­centralerna i Östersund kommer att få allvarligare konsekvenser än vad de flesta kan föreställa sig och politikerna kunde inte överblicka effekterna när de tog beslutet i våras.
Det anser Olof Englund, läkare och medicinsk samordnare inom primärvården i Jämtlands län.

Annons

Sjukvården vid Östersunds hälsocentraler verkar i sommar ha bedrivits på ungefär samma sätt som tidigare år, vilket betyder att patientsäkerheten varit under kontroll. På somrarna brukar verksamheten gå ner på lågvarv och fokus ligger på det mest akuta. Nu är hösten här och snart blir antagligen effekterna av stafettläkarstoppet tydligare. Flera läkare har slutat eller bytt arbetsplats som en konsekvens av beslutet och om några veckor kommer hälften av Östersundsborna att sakna fast läkare. I Torvalla har den sista distriktsläkaren redan lämnat hälsocentralen och i Brunflo kommer endast en halv läkartjänst av fem att vara bemannad som det ser ut just nu. Även Zätagränd och Frösön är hårt pressade på grund av läkarbristen.

– Vi jobbar för att ha en trygg och säker vård, men risken är att det inte fungerar i Torvalla och Brunflo. I oktober kommer patientsäkerheten där att vara i fritt fall på det sättet att ingen kan bedöma den, säger Olof Englund.

Det är svårt att i förväg avgöra vilka följderna blir av stafettläkarstoppet, men han anser att politikerna hade en alltför ljus bild av läget när landstingsstyrelsen fattade beslutet om ett stopp från och med 1 juni. Under våren kom en rapport från läkarförbundet som visade på en hög läkartäthet i länets primärvård. De inhyrda läkarna bidrog till att dra upp siffran och Olof Englund upptäckte också att utredningen inte tog hänsyn till deltidstjänster. När han gjorde en egen kontroll av bemanningsläget framträdde en bild som inte var lika gynnsam.

– När politikerna tog beslutet om stafettläkarstoppet förstod de inte vilka konsekvenserna skulle bli. Det tar lång tid att bygga upp en väl fungerande hälsocentral, men det går snabbt att rasera den.

Snart kommer effekterna av stafettläkarstoppet att visa sig och enligt Olof Englund kan det bli besvärligare än vad någon har kunnat överblicka i förväg. En fungerande hälsocentral handlar om långt fler saker än att patienterna får akuttider hos läkare. Den delen utgör endast 15 procent av en distriktsläkares arbetstid, enligt en uppskattning som primärvårdens medicinska samordnare har gjort. Lägger man till mottagningsarbete för mindre akuta åkommor och kontroller av kroniska sjukdomar kommer man upp i 45 procent av arbetstiden. En stor del av läkarens tid går åt till receptförnyelser, journalarbete, telefontider, rådfrågningar från distriktssköterskor och hemsjukvård samt sjukhem. Det sker med andra ord en hel del patientarbete även om patienten inte är på plats på hälsocentralen.

Olof Englund är bekymrad över hur den här delen av sjukvården ska skötas när läkarbristen blir allt mer akut.

– Det kommer en massa viktig medicinsk information till hälsocentralerna, svar på gjorda undersökningar, röntgensvar och provtagningar. I det här ligger till exempel att man hittar cancer på röntgen.

Kommer det att bli en farlig situation?

– Jag tror att det kommer att bli fler avvikelserapporter.

Var det rätt eller fel av politikerna att fatta beslut om ett stafettläkarstopp?

– Jag tycker att det var helt fel och dessutom fattades beslutet innan de hade gjort en konsekvensanalys. Det här kommer att bli ett dyrköpt beslut.

Annons