Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Stora möjligheter för grisbönder

Under en sammanhängande tid har det svenska grisköttet åter börjat få uppleva glansdagar.

Annons

Producenter av Kravmärkt griskött har till och med fått lite extra ljus på sig den senaste tiden eftersom efterfrågan på detta kött är på en uppåtstigande kurva, som heller inte verkar avta. Marknaden för konventionellt producerat fläskkött kan dessutom lossna rejält jämfört med tidigare dystra tider som rått eftersom den utländska efterfrågan på fläskkött verkar omättlig.

Svenska grisbönder är inget bortskämt släkte, de senaste åren har varit väl tuffa och många har i de värsta svackorna lagt ner verksamheten. Djurskyddslagarna har följts med välmående djur som resultat av detta, tyvärr har dock det danska och tyska fläskköttet ofta lyckats konkurrera ut det kvalitativare svenska köttet genom att dessa länders grisbönder inte behövt följa EU:s djurskyddslagar med följd att omkostnaderna för det producerade köttet blivit mycket lägre. Dessutom har de utländska bönderna levt gott med hjälp av statliga subventioner.

Det brukar heta att trägen vinner, och detta verkar ha visat sig stämma för den svenska grisbranschen – omsorgen om djuren har lönat sig och nu måste till och med fler grisar födas upp för att kunna möta efterfrågan på både ekologiskt, men också på konventionellt uppfött griskött.

Den utländska efterfrågan på griskött ser inte ut att avta på lång tid framöver. Särskilt Kina har ett mycket stort behov av utländskt kött – omkring 775 000 ton fläskkött väntas landet behöva importera enbart i år. I och med den ofantliga urbanisering som pågår i Kina så kommer köttefterfrågan högst troligt även att lyftas till nya höjdarnivåer.

I Sverige äter vi genomsnittligen 36 kilo fläskkött per person, motsvarande siffra i Kina är 39 kilo. Dock väntas denna siffra förändras ganska så mycket i och med att urbaniseringen gör att de tidigare landsbygdsboende både höjer sin inkomst, men också förändrar konsumtionsmönstren. Från att ha haft mer vegetariska inslag i kosten, ersätts ofta grönsakerna av mer kött. I processen försvinner också stora delar jordbruksarealer. Att detta även skapar möjligheter för svenska bönder, är att siffran för dessa framtida urbaniserade är ofantliga cirka 250 miljoner.

I stället för att se hinder i Sverige, exempelvis lämnas ofta det konventionella, men fortfarande kvalitativa,fläskköttet, kvar i butikshyllorna. Så är det nu dags för att inse att våra svenska och stränga djurskyddslagar skapar möjligheter. Djuren är friska och uteslutande fria från förebyggande hormoner och antibiotika, något som dessutom efterfrågas i andra länder där konsumenterna än så länge är mer kvalitetsmedvetna än i Sverige. Ovanstående exempel med Kina ger i princip obegränsade möjligheter.

För att få igång en import till Kina krävs det att regeringen tillsammans med den kinesiska motsvarigheten, skapar ett handelsavtal. Nyttan med ett sådant borde vara lätt att inse. Utan detta så får vi se oss om efter andra möjliga marknader vars konsumenter uppskattar, och vill, äta svenskt kvalitetskött.

Att försäljningen av Kravmärkt griskött ökat, hänger ihop med den totala försäljningsökningen av ekologiska och Kravmärkta livsmedel. Det svåra är bara att veta när trenden vänder, därför är det också bra att inte enbart stirra sig blind på den inhemska marknaden. Regeringen, grisbönderna behöver er. När kommer hjälpen?