Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Större omsorg för konton än människor

Annons

Vi har fullt förtroende för de båda chefer som fällts, deklarerade Krokoms kommunledning vid en presskonferens strax efter utslaget i Östersunds tingsrätt i förrgår. Det är de nog rätt ensamma om, åtminstone bland dem som läst domen.

Med lite större självbevarelsedrift hade kommunalrådet Maria Söderberg (C) varit mindre kategorisk, och åtminstone väntat med presskonferensen tills hon tagit del av domen.

Rimligen var många, och jag med dem, inledningsvis skeptiska mot åtalet. Den dödes anhöriga hade varit starkt pådrivande för att få till detta och med tanke på mediernas allt större fokus på efterlevandes upplevelser vid brottmål var det kanske alltför lätt att se ärendet som ännu ett tecken på anglosaxisk rätts allt större påverkan på vår.

Enkelt uttryckt innebär den påverkan att den grundläggande rollfördelningen i svenska domstolar - att det är staten som för talan mot misstänkt gärningsman - tenderar övergå i att anhöriga kliver in i statens roll. Den utvecklingen är minst sagt tveksam; i slutänden kan rättskipningen börja luta åt ren hämnd.

Men efter att ha läst den nu aktuella domen faller den invändningen. I stället framstår det som mycket märkligt att åtalet kanske inte alls blivit av om det inte varit just för att familjen, och särskilt då den dödes änka, oförtröttligt arbetat på att ärendet inte skulle falla i glömska.

Interiörerna från Krokoms socialförvaltning är nedslående. Flera chefer på mellannivå har uppenbarligen avancerat över sin kompetensnivå och saknat förmåga både att utreda och att lösa konflikter. Motsättningar av personlig karaktär har setts mellan fingrarna med och lett till att många handläggare, alls inte bara den döde, känt sig indragna i spänningsfält som lagt sordin på den mesta arbetsglädjen.

Den ytterst ansvarige för att en dysfunktionell förvaltning inte kan hantera den tilltagande psykiska ohälsan hos en anställd är förstås förvaltningschefen. I den bild Östersunds tingsrätt ger finns heller inga tecken på ett konstruktivt handlande från socialchefen för att lösa personalproblemen.

Väl däremot märkliga uppgifter om att den dödes engagemang i missbrukarvården skulle ha lett till högre kostnader för kommunen när fler fick vård. Något som i sin tur tycks ha väckt förvaltningschefens ilska.

Det finns uppgifter om att den ilskan rent av fått socialchefen uttrycka en tydlig önskan om att hans besvärlige underlydande skulle bort. Om den saken inte reds ut vid en överprövning av målet lär andra medier beredvilligt åta sig uppgiften.

"Jag tror inte det blir bättre av att peka ut enskilda personer som ansvariga" säger chefsjuristen på facket Ledarna till Dagens Nyheter. Det kan också leda till att "cheferna mår sämre av de oerhört höga krav på dem" heter det vidare.

Jo, sådana risker finns. Å andra sidan måste de vägas mot de risker anställda utsätt för när de hemsöks av chefer på vilka ytterst begränsade krav tycks ställas. Och som efter fällande dom direkt får uppbackning av politiker som borde vetat bättre.

Krokoms kommun sticker ut, dock inte i odelat positiv bemärkelse. Häromveckan beslutade en tjänsteman om att en musiklärare som fällt mordiska kommentarer på en hatsajt får stanna i tjänst. Och häromåret figurerade socialförvaltningen i ett ärende om misstänkt förmedling av svart arbetskraft. På bilden syns Ola Skyllbäck, kommunchef Krokom.