Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stress drabbar var tredje­ ung tjej

Högstadieelever, särskilt flickor, känner stora krav på sig, enligt en undersökning gjord av Bris. I Östersund känner nästan var tredje flicka i åttan stress.

Annons

Många elever tror att de inte har någon framtid om de inte har toppbetyg i allt. En del blir psykiskt utbrända.

Det här har kommit fram i undersökningen som Bris, Barnens rätt i Samhället, har gjort, när man gått igenom de kontakter man har med barn i Sverige.

Att stress finns bland eleverna på högstadiet finns svart på vitt i Östersunds kommuns egen årliga undersökning bland 14-åringar.

– De allra flesta elever uppger att de mår bra för det mesta, men många känner stress. Några svarar att de ofta eller alltid känner stress och det är naturligtvis inte bra, säger medicinskt ansvariga skolsköterskan Christina Larsson.

28 procent av de 14-åriga flickorna att de är stressade över skolarbetet. Av de jämnåriga pojkarna är det 16 procent.

Skillnaden mellan könen är ännu större när gymnasieelever i årskurs 1 svarar. Då uppger 17 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna att de känner stress.

Att flickor och pojkar upplever stress så olika är inget nytt fenomen, tror Christina Larsson.

– Jag har inga siffror på det, men min känsla är att det varit så här några år.

Varför högstadiet kan upplevas kravfyllt är bland annat för att barnen får sina första betyg i åttan.

– Sedan ökar skolans krav också, det blir mera prov och läxor. Samtidigt kan fritiden vara aktiv, vilket förstås också kan var bra.

skolarbetet blir så kraftig att en elev skulle kunna sägas vara utbränd känner inte Christina Larsson igen från sitt arbete.

– Jag har aldrig träffat på barn som varit utbrända. Det beror i och för sig lite på vad man lägger in i utbränd.

Däremot inträffar det att tonåringar drabbas av depression.

– Då är det ofta flera orsaker som samverkar. De barnen går vidare till barn- och ungdomspsykiatrin.

välfärdsbokslut påpekas att de unga som mår psykiskt dåligt troligen inte är en homogen grupp.

Bris pekar på vikten av att skolhälsovården är utbyggd så att unga som inte mår fångas upp. Christina Larsson tycker att Östersund har bra resurser med både skolsköterskor, läkare, kuratorer och psykologer.

Omgivningen, vare sig det är skola, släkt eller vänner, måste se de unga.

– Det viktiga är att ha en bra dialog med sina barn. Då kanske man kan tona ner stressen och kraven. Ofta är barnens egna krav lite förstorade.

Men alla barn känner inte att de har någon vuxen att prata med om viktiga saker. 13 procent av de 14-åriga flickorna och 8 procent av pojkarna i samma ålder svarar att de inte har någon vuxen att prata med när det gäller.