Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vem ville mörda imamen i Strömsund?

/
  • Den 22 februari blev Strömsund platsen för ett storpolitiskt attentat.
  • I maj 2005 dödades hundratals demonstranter i en massaker i Andizjan, Uzbekistan. Soldaterna öppnade eld på order från regeringen.
  • – Vi tror att regimen i Tasjkent skickat någon för att mörda honom, säger Galima Bukharbaeva, chefredaktör för nyhetsbyrån Uznews.
  • Uzbekistans president Islam Karimov är ökänd för sin behandling av regimkritiker.
  • Attentatsmannen slängde säcken med vapnet och flydde.

Obid-kori Nazarov visste att hans liv var i fara. Ändå föll han offer för en attentatsman utanför sitt hem.

Hur kan en imam från Strömsund anses vara så farlig att någon skickar en person för att mörda honom?

Annons

Mitt på dagen den 22 februari går Obid-kori Nazarov ut genom dörren till sin lägenhet på Lagmansvägen. Han på väg till middagsbönen i moskén.

I trappuppgångens dunkel väntar en person med ett vapen i handen. Gärningsmannen går fram till Nazarov och avlossar flera skott från nära håll. Minst ett träffar i huvudet.

Nazarov sjunker ihop på golvet, livsfarligt skadad.

Gärningsmannen flyr. På parkeringsplatsen utanför hyreshuset slänger han ifrån sig en svart ryggsäck. I den ligger vapnet.

Hur långt polisen kommit i sin utredning vet vi inte, men så här långt ser det ut som om gärningsmannen kommit undan.

Om det är en lejd yrkesmördare, som de flesta tror, kan han ha flytt över EU:s öppna gränser till en uzbekisk ambassad i Europa.

Nazarovs anhöriga har sagt att han nästan aldrig går ut ensam. Är gärningsmannen obekant med offret måste han antingen ha fått ett tips, eller haft tid att studera Nazarovs vanor.

Det finns också ett annat scenario. Att gärningsmannen bor i landet, kanske till och med i Strömsund. En person som vistats i Nazarovs närhet och sett att han brukar gå till middagsbönen ensam.

Mordförsöket har gjort uzbeker i Sverige rädda. Redan före attentatet växte oron för att Sverige höll på att ändra policy i behandlingen av uzbekiska flyktingar. I början av februari avvisades nio uzbekiska medborgare i ett specialchartrat plan till Tasjkent.

Kanske kommer sanningen aldrig fram. Men Galima Bukharbaeva, chefredaktör för den oberoende nyhetsbyrån Uznews, är övertygad om att det är den uzbekiska säkerhetstjänsten som ligger bakom mordförsöket.

– Vi tror att de skickat en person till Sverige för att skjuta honom eller att någon som bor i landet fått order om att göra det, säger hon.

För fem år sedan besökte hon Nazarov i Strömsund för att intervjua honom.

– Han gick aldrig någonstans utan att ha 3-4 personer omkring sig, berättar hon.

– Jag var förvånad. Sverige verkade så tryggt. Men nu förstår jag varför han var rädd.

Hur kan en ledare för en liten grupp muslimer i Strömsund vara så farlig att någon skickar en person för att mörda honom?

Svaret kan ligga i den serie folkuppror i arabvärlden som lett till flera regimers fall det senaste året. Den arabiska våren. Ett liknande uppror mot den uzbekiske diktatorn Islam Karimov var på gång, men bit för bit har upproret krossats. Det är i det sammanhanget som Galima Bukharbaeva placerar mordförsöket mot Nazarov.

Det började med ett möte i Berlin i maj 2011. Flera uzbekiska organisationer hade samlats för att bilda en gemensam oppositionsrörelse, Peoples Movement of Uzbekistan, NBU. Syftet var att ta över makten i hemlandet.

– Det var den arabiska våren som inspirerade. Bland annat president Mubaraks fall i Egypten, säger hon.

Mötet i Berlin skrämde uppenbarligen regimen i Uzbekistan. Kort tid efteråt började huvudpersonerna i rörelsen utsättas för hot och utpressning. Flera regimkritiker har familjemedlemmar i uzbekiska fängelser. Nu började det komma rapporter om att släktingarna behandlades allt sämre. Någon blev utsatt för tortyr. En annan fick sitt fängelsestraff förlängt med flera år strax innan han skulle friges.

– En efter en lämnade NBU. Flera som jag har träffat säger att deras familjemedlemmar fick det bättre i fängelset efter det, berättar Galima Bukharbaeva.

Det var uppenbart att Karimovs regering hade hittat ett sätt att kyla ner oppositionen. Men i september kom en ännu tydligare markering. Fuad Rustamokhojaev, imam i den ryska staden Ivanovo, sköts till döds utanför sitt hem. Mördaren väntade på honom och avlossade sex skott från nära håll, varav ett i huvudet. En kopia av mordförsöket i Strömsund. Mördaren är fortfarande på fri fot.

Rustamokhojaev var en av nyckelpersonerna på mötet i Berlin och ledare för den ryska grenen av NBU.

Obid-kori Nazarov var inte med i Berlin. Men enligt Galima Bukharbaeva var han, bakom kulisserna, en av de främsta inspiratörerna.

– Han håller alltid en låg profil, men han har länge varit en stor inspirationskälla och en nyckelperson inom den religiösa oppositionen, säger hon.

Obid-kori Nazarov har varit på flykt från Uzbekistan ända sedan 1998. Han säger själv att han blev en måltavla när han vägrade hylla regimen i sina predikningar i moskén hemma i Tasjkent.

Flera av hans familjemedlemmar fängslades när han lämnade landet. 2004 kidnappades en av hans söner och flera av hans vänner.

Senare har den uzbekiska regeringen efterlyst honom för terrorism via Interpol. När Nazarov fick flyktingstatus i Sverige 2006 var han fortfarande efterlyst. Men varken människorättsorganisationen Human Rights Watch eller svenska myndigheter har hittat någon grund för anklagelserna.

Obid-kori Nazarov är ledare för en strikt fundamentalistisk riktning inom islam, som bland annat förespråkar olika rättigheter för män och kvinnor.

Galima Bukharbaeva känner ingen samhörighet med de muslimska fundamentalisterna.

– Fick de makten skulle de ta oss tillbaka till medeltiden, säger hon.

För några år sedan råkade hon och Nazarov i konflikt med varandra efter en artikel i Uznews om de uzbekiska flyktingarna i Sverige.

Men trots meningsskiljaktigheter har de flera saker gemensamt: Båda flytt Uzbekistan efter att ha kritiserat regimen. Båda tillhör förtryckta grupper. Bukharbaeva arbetar under ständigt hot. En av hennes medarbetare avtjänar tio års fängelsestraff i Uzbekistan. En känd journalist sköts till döds för några år sedan.

På var sitt sätt representerar de en opposition som är starkt splittrad i en religiös och en politisk del.

Enligt Galima Bukharbaeva är den politiska delen nästan utraderad idag.

– Den enda opposition som återstår är den muslimska.

Och en av dess främsta ledare kämpar nu för sitt liv på ett sjukhus i Umeå.

Annons