Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Student- krönikan: Idealmänniskan räcker inte till

Annons

Jag skulle vilja påstå att människorna i dagens samhälle är uppdelat i tre kategorier; unga, gamla och mittemellan. Av dessa tre kategorier så är det mittenkategorin som har övertaget i det arbetande samhället. Varför då? När ungdomarna är starka och nytänkande? När de äldre har erfarenheten och kunskapen?

Jag har jobbat sedan jag var femton år och när jag började leta efter jobb märkte jag snabbt att det inte var gjort i en handvändning. Inte många företag är villiga att anställa en femtonåring för att utföra en vuxen persons arbete. Och just det kan jag förstå om jag ser på saken ur deras synvinkel, men när jag själv är ute på slagfältet och allt jag får är en klena argument som; du måste vara arton år gammal, du måste vara ansvarsfull, vi måste veta att vi kan lita på dig, du är inte tillräckligt erfaren.

Men trots detta så lyckades jag till slut få jobb på en reklambyrå och har arbetat sedan dess och tjänat min egna pengar.                            

Min poäng är att samhället måste ändra på dessa oskrivna lagar kring arbetsliv och prestation. Det är orealistiskt att du ska vara minst tjugofem år gammal, utan en tanke på barn och familjeliv, ha en bra utbildning och dessutom en yrkeserfarenhet som en femtioåring. Detta är inte klokt. Men indirekt så är du en perfekt arbetare om du håller dig innanför dessa marginaler.

Både unga och äldre människor upplever att de inte är delaktiga i det aktiva arbetande samhället idag. Detta medför både stress och ekonomiska svårigheter för många, just för att de inte ingår i samhället på samma sätt som mittenkategorin av unga vuxna. Detta är ett stort problem. Man kan diskutera om detta kan ha kopplingar till ökningen av depressioner, sömnsvårigheter och stress som så många lider av idag, yngre som äldre.

Jag tror att vi skulle kunna skapa ett friskare och mer framgångsrikt samhälle om vi tog tillvara på ungdomars styrka och drivkraft och nytänkande, samt äldre människor yrkes- och livserfarenhet; då båda dessa grupper kan känna ett starkt utanförskap då de omöjligt kan uppnå dessa egenskaper av både ungdom och erfarenhet.

Allt detta bidrar till att sprickorna mellan de tre samhällsklasserna blir till stora avgrunder, då de i mitten har den största makten och får stora fördelar både ekonomiskt och politiskt. Möjligheterna blir fler och konkurrenterna färre. Är det rätt att de ska få alla möjligheter då, när de själva tjatar om att ungdomarna är framtiden? Ge oss en chans. Släpp efter på tyglarna och låt oss tillföra vad var och en av oss är bra på. Låt oss komma med vårt nyskapande, vår framåtanda och vilja. För det är ni som har makten att ta första steget och ta emot yngre anställda, ge dem chansen att visa att de kan och är villiga att arbeta. Ungdomar som får chansen att arbeta och visa prov på mognad och ansvar, växer i sig själva.          

Jag tycker att det är vårt ansvar som ett förenat samhälle att ändra på detta.

Emma Värner