Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Studieresa i Ragunda om landsbygdens utmaningar: "Vi konkurrerar inte på lika villkor som utländska producenter"

Köp mer närproducerat och gör det enklare för bönderna att navigera i den byråkratiska djungeln. Det är lösningen för att bevara ett öppet, vackert och artrikt landskap.

Annons

I onsdags bjöd Naturskyddsföreningen tillsammans med bland andra Hela Sverige Ska Leva in politiker, företagare och opinionsbildare till en studieresa genom de östra delarna av Jämtland. Syftet var att diskutera landsbygdens möjligheter och utmaningar. Att öka medvetenheten om jordbrukets betydelse och visa hur viktigt det är med betande djur.

Vad händer i landskapet om lantbrukaren försvinner? Vilka blir effekterna om landskapet växer igen och förbuskas? Och hur påverkas vi om vi inte längre kan importera livsmedel? Det var några av frågorna som kom upp under dagen.

– Landsbygdsutvecklingen har blivit eftersatt de senaste 30-40 åren och det kommer att ta lång tid att hämta tillbaka glappet. Låter man landskapet växa igen blir vi till slut beroende av att importera mat, säger Stefan Nilsson från Hela Sverige Ska Leva.

Enligt Jordbruksverket har 18 procent av värdefulla ängs- och betesmarker gått förlorade i Sverige de senaste tio åren. Och den brukade marken minskar. För att vända trenden efterlyser man ett regelverk som underlättar för bönderna.

– Det måste bli enklare att ha betesdjur. Genom betet håller vi landskapet öppet. Ett öppet landskap är viktigt både för trivseln och för att människor ska vilja flytta hit. Men det är också viktigt för den biologiska mångfalden, säger Maria Winger på Naturskyddsföreningen i Ragunda.

Ett annat sätt att underlätta för lokala bönder är förstås att välja svenskt kött i disken. Stefan Nilsson föreslår att butikerna ska införa två köttdiskar. En för garanterat svenskt kött och en för utländskt kött. Men det största beslutet faller ändå på den enskilde konsumenten menar han.

– Du och jag har varje dag möjligheten att underlätta för våra bönder. I morgon kan vi gå till vår lokala butik och välja att köpa svenskt kött och svensk mjölk, säger Stefan.

Christoffer Bergman är bonde i Köttsjön, Ragunda. Han har närmare hundra djur och tycker det är svårt att få verksamheten att gå ihop.

– Vi konkurrerar inte på lika villkor som utländska producenter. Hur är det möjligt att kött som kommer från utlandet är billigare än kött som är närproducerat? De kan alltså både framställa och frakta hit köttet till en lägre kostnad än om du köper från gården bredvid. Det måste vara något som inte stämmer, säger han.

Samtidigt är Christoffer noga med att poängtera att vi ska vara stolta över den djurhållning vi har i Sverige. Kraven är hårdare än i många andra länder och djuren har det relativt sett bra i Sverige. Men det ska också vara möjligt att försörja sig på verksamheten.

De återkommande önskemålen under dagen var ökad tydlighet från politikerna och förenklade regler.

– Det är viktigt att vi sätter ner foten och bestämmer hur vi vill ha det. Att det är tydligt vilka konsekvenserna kan bli av att till exempel köpa billigt utländskt kött. Konsumenten ska kunna förstå hur det påverkar både den egna hälsan men även djuren och förstås i slutänden lokala arbetstillfällen, säger Annakarin Olsson som är projektsamordnare på den ideella föreningen Leader3sam.

Ett öppet landskap bidrar inte bara till livsmedelsproduktion och ökade arbetstillfällen. Det är också viktigt för inflyttning och turism.

– Jag har alltid drivits av att ta tillvara på och utveckla landsbygdens fantastiska förutsättningar. Jag ser politiken som en lägda. Slår man inte kanterna så växer lägdan igen. Och om inte kommunens centra tar byarna under sina vingar, både vad gäller ekonomi och visioner och idéer, så kommer de till slut att dö ut. Och då växer kommunen igen. Till slut kvävs även centrat, säger Stefan Nilsson.

Jag frågar om alternativet till kött har kommit upp på agendan. Det vill säga om det har diskuterats att att producera vegetariska alternativ och vilken effekt det isåfall skulle ha på landskapet.

– Nej, den frågan har inte kommit upp än. Köttkonsumtionen har ökat de senaste 20-30 åren och vi skulle absolut kunna äta mindre kött än idag. Men det är svårt att hålla landskapet öppet utan betande djur. Däremot kan man ju välja att köpa bättre kött om man inte äter det så ofta, säger Maria Winger.